Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 29
LAND OCH STAD.
71
nen tillbaka, kastar en lång blick på fadern — ocli
sjunker.
Törd ville icke riktigt tro det; lian höll båten
stilla och stirrade på det ställe, där sonen sjunkit,
liksom lian väntade att fä se honom komma upp igen.
Där stego några bubblor upp, så ännu några, och
till sist endast en stor, som brast — och sjön låg
åter spegelklar.
Under tre dagar och tre nätter såg folket
fadern ro rundt omkring stället utan att han gaf sig
tid till cVtt åta eller sofva; han sökte efter sin son.
Och på morgonen den tredje dagen fann han lionoin
och gick med sonen på ryggen öfver backarna till
sin gärd.
Det hade gått ungefär ett år sedan den dagen.
Då hörde prästen sent en höstkväll någon, som rörde
sig därute i förstugan och varsamt sökte efter låset.
Prästen öppnade dörren, och in trädde en lång, framåt
lutande man, mager ocli med hvitt liår. Prästen
betraktade honom länge, innan ban kunde känna igen
honom; det var Törd. „Konuner du så sent?" sade
prästen och stod orörlig framför honom. „Åh ja, jag
kommer sent", sade Törd och satte sig ned. Prästen
satte sig också, medan lian väntade; det var länge
tyst. Slutligen sade Törd: „Jag har något med
mig, som jag gärna ville gifva åt de fattige." Han
reste sig, lade penningar på bordet och satte sig åter.
Prästen räknade dem. „Det var mycket pengar", sade
lian. — „Det är hälften af min gård; jag liar sålt
den i dag." Prästen satt kvar i djupa tankar,
slutligen frågade han mildt:" „Hvad tänker du nu taga
dig för, Törd?" — „Något bättre." — Där sutto de
nu en stund, Törd med ögonen fästa på golfvet och
prästen med ögonen fästa på honom. Slutligen sade
prästen sakta ocli långsamt: „Nu tror jag, att din
son ändtligen liar blifvit dig till välsignelse." — „Ja,
nu tror jag det också själf, sade Törd; han såg upp
och två stora tårar runnö långsamt ned öfver hans
ansikte.
(Efter B. Björnson.)
-(Ljl–––
FRÅN FRÄMMANDE LAND |f
© ©-
Arbetareoroligheterna första maj. Frankrike. I
Frankrike förflöt dagen lugnare än förra året.
Ordningen blef öfverhufvud blott i enskilda fall störd.
När arbetaredelegationerna hade hvar för sig
infunnit sig i kammarens palats för att inlämna petitioner,
fordrade de plötsligt att fä göra detta tillsammans,
hvilket naturligtvis afslogs. På Place de la Concorde i
Paris egde folkskockningar ruiu. 100 personer blefvo
arresterade, men snart åter frigifna. En obetydlig
pö-belhop demonstrerade utanför ett polis vaktkontor.
Förföljda af polisen afsköto demonstranterna revolverskott
och sårade dödligt 4 poliser. De skyldige blefvo
gripne. I Fourmies (dep. Nord) kom det till en
sammanstötning mellan demonstraterna och polisen,
hvarvid tvänne poliser sårades. Senare inträffade ännu
en kollision, hvarvid militären måste gripa till
skjutvapnen. Tre demonstranter dödades, tre blefvo svårt
sårade ocli många arresterades. I Lyon egde äfven
strid rum mellan demonstranterna och militären. Flera
soldater och poliser sårades. Soldaterna sköto dock
icke. Slutligen ha i staden Bordeaux värkstälts en
mängd arresteringar. —
Belgien. I Belgien var antalet arbetare, som
firade 1 maj, mycket stort. Några störingar af
lugnet omtalas dock icke.
Spanien. I Spanien stördes icke lugnet med
undantag af i Barcelona.
Italien. På Santa Croce-platsen i Rom inträffade
en strid mellan den beväpnade makten och
anarkisterna. Eu polis och fem demonstranter dödades.
Nio soldater sårades. 100 personer arresterades. I
det öfriga Italien stördes icke lugnet. Endast i
Florens häktades 20 demonstranter. —
Tyskland. I Berlin egde på aftonen rum talrika
socialistmöten, men lugnet blef icke stördt.
Schweiz och Österrike. Från Schweiz och
Österrike onitas inga störingar af lugnet.
Sverge. Uti majdemonstrationen i Stockholm
deltogo cirka 20,000 personer, af hvilka dock endast
omkring 6,000 i själfva tåget. Alt försiggick under
största ordning.
Belöningsmedalj åt en konung. Italiens konung
Umberto har blifvit dekorerad med en medalj för
berömliga gärningar. Standards korrespondent i lloin
meddelar, att den kommission, hvars åliggande det är
att undersöka tillfällen för utdelande af medaljen för
berömliga gärningar, beslutit tilldela konung Umberto
denna medalj med anledning af hans förhållande i
januari månad, då ett hus i Rom instörtade, vid
hvilket tillfälle flera arbetare allvarsamt skadades.
Konungen skyndade genast till platsen och var den
första, som gick ned för en stege i en källare, hvarifrån
man kunde höra ropen från de arbetare, hvilka voro
begrafda under ruinerna. Under det ett nytt
sammanstörtande kunde väntas, uppehöll sig konungen länge
på platsen, uppmuntrade såväl räddningsmanskapet
som två olyckliga arbetare, för hvilkas befrielse från
ruinerna lång tid kräfdes. Till sju andra män, hvilka
utmärkte sig vid ifrågavarande tillfälle, skall man
äfven utdela silfver- ocli bronsmedaljer.
&
wrvjtrv
FRÅN HEMLANDET
Direktionen för Svenska Folkskolans Vänner
beslöt vid sitt senaste möte att för innevarande läseår
bevilja följande folkskolor anslag: till den i Solf 200
mark, till skolan i Afagw-Koum 200 samt till den i
Pörtom 150 mark. Till ett folkbibliotek i
Liljendal-Hommansby utanordnades böcker för 100 mark, för
75 mark till biblioteket i Siw-fet-Degerby, för 50
mark till Nedervetil samt till läsestugan i
2«r/å-Ingars-kila 40 mark.
Ett arbete om Folkhögskolan har utkommit för
några dagar sedan i bokhandeln. Det innehåller tre
skilda uppsatser. Folkhögskolans uppkomst i
Danmark och utveckling därstädes samt i de andra
nordiska länderna skildras af magister E. Lagus. —•
År
1868 tog man första gången frågan till tals i
Finland och hur denna sedan gått fram och hur arbetet
för folkhögskolor i Finland tagit fart detta sista år
framställes af di- P. Nordmann. I den sista
uppsatsen lämnar en af lärarena vid folkhögskolan i Borgå,
dr O. Grotenfelt, en redogörelse för arbetet vid denna
folkhögskola, som redan afslutat fyra kurser. —
Boken innehåller många upplysningar för vännerna af
folkhögskolan.
Folkskolebudgeten. Enligt Statsutskottets
betänkande angående anvisande af medel för folkskolornas
i landet underhåll åren 1892—1894 skulle
folkskolebudgeten för sagde period ställa sig sålunda:
Jinff.
Till underhåll af städernas folkskolor . . . 813,000
„ „ „ folkskolorna på landet . 2,364,400
„ löneförhöjning åt folkskollärare ocli
lärarinnor på landet......... 210,000
„ pensionering af desamme....... 39,000
„ fonden för pensionering af städernas
folkskollärare och lärarinnor..... 60,000
„ öfverstyrelsens for skolväsendet
förfogande för understöd åt sjuka
folkskollärare och lärarinnor......... 30,000
„ uppförande af folkskolehus...... 90,000
„ inrättande af bibliotek för
folkskollärare och lärarinnor på landet .... 51,000
Summa 3,687,000
Beträffande städernas folkskolor upplyser
utskottet, att statsbidragen åren 1887 — 1890 ökats med i
medeltal 14,200 mark om året samt att dennna
årliga stegring för instundande finansperiod af utskottet
beräknats till 18,000 mark. — För folkskolorna på
landet hade 1890 tillkommit 40 nya anslag à 800
och 28 ii 600 mk, sammanlagdt uppgående till 48,800
mk. Ehuru denna tillökning varit ej obetydligt högre
än föregående år, har utskottet dock med afseende
det varma intresset för folkskolesaken på senaste tid
till grund för sina beräkningar lagt en årlig stegring
af 50,000 mk. — Anslaget för understöd åt sjuka
folkskollärare och lärarinnor har ökats från 5,000 till
30,000 mk. Det tidigare anslaget har förut ej
fullständigt tagits i anspråk af orsak att
lärarepersonalen enligt uppgift icke allmännare haft kännedom om
anslagets tillvaro, men detta anslag liar numera
under cle två senare åren ej varit tillräckligt -att fylla
det ömmande behofvet.
Helsingfors stads Folkbibliotek liar under senaste
år anlitats i ännu högre grad än något föregående
år af stadens allmänhet, i ty att boklånens antal för
1890 stigit till icke mindre än 50,035, af hvilka
35,369 voro svenska och 15,266 finska, hvilket
lämnar ett medeltal per utlåningsdag af 160 län, 112
svenska och 48 finska.
För jämförelses skull må nämnas, att boklånens
antal år 1884 steg till endast 14,887 och år 1889
till 42,512, af hvilka 29,822 voro svenska ocli 12,690
finska.
Låntagarena kunna fortfarande räknas till alla
samhällsklasser, från dagakarlen till senatorsfamiljen.
Dock synes de egentliga kroppsarbetarnes antal vara
i stadigt stigande, liksom äfven läsningen af andra
böcker än berättelser och romaner.
Anlalet af bibliotekets böcker stiger för
närvarande till 11,000. År 1885 steg boksiffran icke högre
än 2,883.
Under år 1890 utgafs en diger tilläggs-katalog
ötver biblioteks svenska afdelning.
De i samband med biblioteket stående läsesalarne
hafva under är 1890 äfven talrikare besökt än
något år förut. Besökens antal steg nämligen senaste
år till 71,235, af hvilka 39,281 komma på allmänna
läsesalen för de dagliga och veckotidningarne samt
31,954 på läsernmmet för tidskrifter och illustrerade
arbeten. Medeltalet besök för hvarje dag läsesalarne
under året varit tillgängliga utgör 197. År 1887
stego läsesalsbesöken till 39,016; de hafva altså på
tvänne år mer än fördubblats, hvilket i sin mån
vittnar om den stigande läslusten bland stadens mindre
bemedlade; i ty att besökarne af läsesalarne till
största delen få räknas till den s. k. arbetande klassen.
„Och sedan skall Vasa sjunka i hafvets djup".
„För många många år sedan, medan Vasa stad ännu
stod på sin gamla plats, uttalades om denna stad en
spådom, hvilken småningom gått och nu dagligen går
i fullbordan. Jag kan icke påminna mig densamma
fullständigt, men slutet är altför intressant för att
kunna glömmas.
Sedan siaren uttalat förutsägelsen om Vasas brand,
om stadens flyttning, jämte något om „en ny väg"
och „en remnad kyrkklocka", slutar han sin profetia
sålunda: „ocli sedan skall Vasa sjunka i hafvets djup".
Föga anade väl den man, som uttalade dessa
profetiska ord, att hans förutsägelse skulle gå i
fullbordan på sätt som nu sker. Det gröna täcke
naturen bredt ut öfver ruinerna rifves upp och gruset
vräkes i sjön för att tjäna som grund för
Vasklot-banan."
Detta meddelande kom oss i går tillhanda från
Vasa och passar väl ihop med texten på första sidan.
Finlands skattlagda jord var vid ingången af år
1888 sålunda fördelad, att i landet funnos 19,709
mantal, däraf 15,204 skatte, 2,286 krono och 2,217
frälse.
Under åren 1888—1890 hafva 48 nybyggen
undergått skattläggning och därvid åsatts 7’/g
mantal. Af dessa voro 30 belägna i Uleåborgs län och
18 i Kuopio län.
Skattebref hafva under åren 1888—1890
utfärdats till ett sammanlagdt antal af 1,787.
Savokarelska afdelningen beslöt vid sitt sista
veckomöte att utsända tvänne stipendiater, hvilka i
Savolaks ocli Karelen skulle hålla föredrag om
folkhögskolesaken. Föredragarne skulle belysa såväl dessa
skolors ändamål och betydelse som påpeka medel för
deras åstadkommande. Tillika beslöts att enskildt
sätta i gång en så kallad snöbollsinsamling, hvaraf
inkomsten skulle användas dels till resestipendier åt
blifvande folkhögskolelärare dels till grundande af
folkhögskolor, närmast tvänne, hvaraf en i Savolaks
och en i Karelen.
Nådevedermälan. Af de utinärkelseteckeii, som i
dessa dagar kommit landsmän till del, uppräkna vi
dem som fått medaljer:
Silfvermedalj med påskrift „för nit" att bäras
om halsen vid Wladimirs ordens band:
öfverkonduk-tören vid statsjärnvägarna J. Jokinen; silfvermedalj
med påskrift „för nit" att bäras om halsen vid S:t
Änne ordens band: fyrmästaren å Strömniingsbådan
båk F. W. Ridell; äldre vaktmästaren i
civilexpeditionen H. Helenius; kyrkoväktarene i Lappvesi
församling E. Kouriila och Nykyrka församling W.
Lali-tinen, samt äldre fångknekten vid länefängelset i Kuopio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
