Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ntigra ofullständiga uppgifter om Landtbyggnads-
onsteus ntwecklm i Swerige under de se-
na te 30 åren. ·
Wi hafwa gjort den anmärkningeir att wid civilisationens framsteg,
det ofta nog år de mera allmånt erkända sanningarne som till en tid
haft swårast att sinna gehör, under det att andra, af jemförelsewis
ringa betydelse. lått nog erhållit lyckligare målsmän. Att en så alls —
månnyttig sak, som den i århundraden försummade landtbyggnadskoni
stens upphjelpande, blifwit få«litet understödd af allmänt och enskildt
nit, torde likmißt förefalla underligt nog, då man lvet att af Smeriges
befolkning, blott ett sjettedel bor i ståder11a. och det ojemförligt största
antalet framleswer fin dag som jordbrukare i bondgårdar och torpstu-
gor-, hwilka sakna så mycket af ändamålsenlighet och trefnad. Under
landtmannabyggnadernas låga taklskyddas åfrveri wåra· husdjur och
möra skördar, och ingen lär kunna neka att det år en fosterlandssak
as ej ringa betydelse hur, med afsernde å byggnaderna, de wårdas bå-
de dessa skördar och de millioner nrcnnifkor och boskapskreatur på hivats
wälbefinnande Sweriges hela wålfård beror. Kasta lvi en blick tillba-
ka i tiden finna tvi liktoäl hur, under det jordbruket nästan allestädes
inom fäderneslandet gjort ofantliga framsteg, landtmannabyggnadernas
förbättring jemförelsewis stått tillbaka.
Rcdan för 40 år sedan såga wi hur den i jordbrukets utweckling
djupt ingripande wälsignelsebringcmde Laga enskiftsförordningen (af år
1827) började tillämpas. utait att någon, oß wetterligt, uppträdde
med ett enda offentligt råd, till ledning raid uppförandet af de tusen-
tals nya gårdar, hwilta isynnerhet pä 1830 och 1840italet upptoexte
öftver hela riket och wi kunna ej nog beklaga att enskiftesförordningen
ej åtföljdes af ett praktiskt arbete i landtbyggnadskonst. Måhönda
lvoro de mindre jordbrukarne likwißt ej magtie för att taga intryck af
ett sådarit arbetes och kanske skulle den tiden de aldra bästa råd i
den mågen hafan strandat emot fördomar och gamla manor eller bri-
stande tillgång. helst enskiftessutflytlningen war betungande nog ändå
för de mindre bemedlade. Wi tilltro oß icke att afgöra detta, men
wi måste tillstå att det alltid tränger sig på oß en känsla af wemod.
wid tankens pa de ofantliga förluster som tillskyndats landet genom ut-
flyttningen af de ändamålslösa byggnaderna och mid föreställningen
derom, hur, genom införandet as smaksulla byggnadsformer, redan då,
Slocriges hela landtbygd nu skulle warit förskönad.
Med enskiftenas utförande sprängdes emedlertld de gamle byarne
och om också mängden af de illa anordnade och fula huseir wid ut-
flyttningen blestoo oförändrade; så får matt dock erkänna, att mången
byggnad derester wisade sig i ett förbättradt skick och att, med laga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
