Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—· 19 –-
År 1836 utlemnade toi tvår första ritning: ett liten stallbyggnad
som fick till byggmästare en träslug torpare hwilten till wårförivåning
uppfattade ritningen och gjorde deröfmee en ganska riktig anmärkning,
men återlemnade den som «vbehöflig«. På slutet af 1830-taletri-
tade tvi sedan några ladugårdar och så blef man ortens «fähusatkitekt«
en benämning som till en börja11, uttalades med en wiß satir. Ester
ett par års flitigt umgänge (först på 1840 talet) med posfessionatee.
som ej tänkte, talade eller rörde sig i annat än jordbruk med dertill
hörande ämnen· började tvi fundera något mer i byggnadswäg, och
snart blef efterfrågan af ritningar till landtmannabyggnader större än
att wi äfwen med öfweransträngning förmådde utföra och som wi först
år 1863 blef i tillfälle att skaffa oß ett biträde nödgades tvi alltjenit
offäga oß en mängd uppdrag Det ökade förtroendet roar emellertid
så mycket mer uppmuntrande font kort förut knappt någon brydde sig
om sådaiea ritningar. Wi ritade dock mycket ofullständigt och mycket
illa. hade ingett erfarenhet och gjorde derföre grufweliga misstag isyn-
nerhet derföre att wi· i likhet med alla forn ej praktiserat, byggde dyrt
genom att slösa med byggnadsämnen Men landtbruket hade nu fått
en sådaii lyftning och bristen pä all ledningilandtbyggnadswäg mar sä
stor, att man höll till godo med nästan hwad font helst och alldrig
arbetade wi. för en tacksammare pnbltk än just denna tid. Någotr be-
talning för ritningar sattes wanligen icke heller i fråga. J media af
1840-talet gaf man oß äfwen uppdrag att anlägga utgåedar, icke en-
dast att ordna och tillse uppbyggandet af alla husen med underlydan-
de dagswerkstorp, utan äfwen att lndela fältet och leda en del odlin-
gar; och emot så dyrbara förtroenden, hade tvi ej att sätta annat än
tvår okunnighet, tvär goda milja och en smula sundt förnuft. Wi
smäfwade också i stor willrådighet hur tvi borde förhålla oß, ända tills
toi, sporrade af oro och nit, började för oß uppställa några grund-
reglor efter hwilka tvi arbetade. För att närmare belysa förhållan-
det wilja mi här anföra ett par sådane.
Wi hade länge sett hur man odlade och byggde utan att på för-
hand uppgöra någonsammanhängandeplan, och isynnerhet att mati allt-
för litet fästade sig wid de tidsödande afståndeii. Wårt förstablefder-
för ott, efter ett noggrannt studium af odlingsfältets alla egenheter,
särdeles med afseende å läget för afdikningen, utse en passande bygg-
nadspiats i den btifwande åkerarealens midt och att det-ifrån
utftaka raka winkelräta wägar som genomskuro hufwudpaw
tierna af vdliugarne. War odlingsmarken cirkels eller qvadratfot-
mad anlade nJi fyra mågar, som korsade hwarandra winkelrätt midt
på tomtplatsen. Hade fältet formeii af en triangel, utskickades 3:ne
mågar, och war det en rektangulär figur anlade wi blott 2:ne mågar
ifrån tomtplatsrm Wi skruftvade och beräknade läget af dessa tvinkels
räta wägae med yttersta noggrannhet, så att tvi om möjligt fick
lika många tonlaud på hwarje sida om wägarne och i me-
deltal lika afstånd ifrån de afskurna odlingsfältens midt till
wägarne och derifrån till tomtplatjen på alla sidor. Med oi«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
