Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
törst och hunger — genom mörka, snåriga
urskogar, där han hörde vargarnas tjut i
klyftorna, och där stigmännen lurade bakom träden
med höjda spjut och yxor — över stormiga
vattendrag, vars vågor hotade att begrava hans
bräckliga farkost. Varken hunger eller törst
kunde slå ned hans mod, och mot rövarnas
anfall litade han på sitt goda svärd och sin trogna
springare. Hans kraft och tillförsikt växte
under striderna. Den vandrande unge prinsen blev
vida berömd i landen, där han drog fram, för
sin käckhet och sitt ädla mod.
Han trodde visst och fast på sin dröm.
Ty ännu doftade i hans tröja feens gåva, den
sköna rosen, frisk och fullbladig. Så länge han
hade den, var det honom ett tecken, att lyckan
var vid hans sida.
Vintern gick, och det blev åter vår. Runt
omkring stodo skogarna gröna och doftande.
Jägarlusten vaknade till liv i prins Florestans sinne.
Då fick han en dag höra talas om en väldig
urskog i närheten, där det sades vimla av björn,
varg och annat villebråd. Utan betänkande red
han dit och hade snart fördjupat sig i
vildmarken.
Flera dagar hade han också med god lycka
jagat i skogen. En morgon, då han steg upp
på en kulle för att få en bättre överblick över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
