Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herdegossen vid det gyllene gallret och stodo
där och språkade med varandra, och allt
emellanåt utverkade prinsen av sin fader tillåtelse
att få bjuda Toto in i trädgården. Och så
lärde Toto prinsen att på vasspipan blåsa de
låtar, med vilka man lockar fåren, och många
andra vackra små visor, som Toto kunde. Men
aldrig fick prinsen gå ut till Toto och lammen
på den vida, gröna heden, ty konungen var
mycket rädd för att något ont skulle hända honom,
och i synnerhet fruktade han för den mäktige
och grymme jätten Bam-Bam, som han visste
var hans fiende.
Borta i berget Hindu-Ku, i en omätlig djup
grotta, bodde nämligen den fruktansvärde
jätten Bam-Bam. En dag steg han upp på bergets
topp och satte för ögat sin förtrollade kikare,
med vilken han kunde se tre hundra mil åt alla
håll. Då fick han se den lille prinsen gående
i kung Basilius trädgård. De gyllene lockarna
glänste i solen, och ovanom lockarna sken den
lilla krona av pärlor och diamanter, som
prinsen alltid bar.
— Han kunde bli en nätt liten slav åt mig,
tänkte jätten.
Och så klappade jätten Bam-Bam i sina
väldiga händer, så att det lät, som när åskan
brakar ned bland fjällen. Strax kom där flygande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
