Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått syn på flaggan, förrän han bleknade och
gav order att ögonblickligen vända och försöka
uppnå hamnen.
— Den flaggan känner jag. sade han. Allah
vare oss nådig! Vi ha råkat ut för den
farligaste sjörövare, som finns på haven, och om
inte ett underverk sker, hinner vi inte undan
honom; vi har vinden emot oss.
Nu arbetades det feberaktigt på att söka nå
hamnen, alla segel sattes till, och fartyget
kryssade så fort som möjligt. Men sjörövaren hade
ett mera snabbgående skepp, hann snart upp
prinsens fartyg och gick till äntring. Dirbas
och hans folk sökte nog försvara sig, men de
voro få och hade inte tillräckligt med vapen.
Sjörövaren hade en fyrdubbelt större
besättning, alla stridsvana och beväpnade ända till
tänderna. Striden blev kort. Kaptenen och
det mesta folket stupade; prinsen och ett tjog
andra blevo tillfångatagna.
Sjörövarna förvarade sina fångar
omsorgsfullt i skeppsrummet några dagar men förde
dem sedan bundna upp på däck. Fångarna hade
redan förstått, att fartyget då var i hamn, och
anade, att de skulle föras i land och säljas som
slavar. Men vad de inte hade anat, förrän de
med fasa fingo se folket nere vid hamnen, det
var, att de hade kommit till samsarernas ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
