Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej, det var rakt ingenting, svarade
björnen och fortsatte sin väg bortåt skogen.
Och då kunde ju Snövit inte annat än tänka,
att hon sett fel.
Men både hon och Rosenröd gingo riktigt och
sörjde; så saknade de björnen, när han nu inte
längre kom till dem om kvällarna.
Till sist tröstade de sig dock med hoppet, att
han skulle komma igen till vintern, gladde sig
åt sitt präktiga rosenträd och sprungo som alla
andra somrar omkring i skogen var ledig stund,
plockade bär och lekte med skogsdjuren. Men
alltid buro de ett par rosor vid bröstet, som
björnen hade rått dem.
En kväll, då de sutto hemma i stugan och
hade skjutit till regeln för natten, bultade det
emellertid dovt och tungt på dörren, alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>