Lankasterskolor : interiörer från Dalarne, Gästrikland, Uppland, Småland, Västergötland, Halland och Skåne / 10 (1922) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. P. Andersson, Bidrag till folkskolans historia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillika humoristisk och temligen het till lynnet, men god och
bottenärlig samt sade alltid sin mening rent ut. Då jag mycket
hört talas om denne man, var det ej utan en viss fruktan jag
inträdde till honom och af den nämnda goda vännen, som var
mig följaktig, presenterades. Jag blef då sålunda tilltalad: »Du
lär vara skicklig att smörja upp ostyriga pojkar, efter hvad jag
hört». Jag svarade att om så någon gång verkligen behöfdes,
skulle jag nog söka göra efter bästa förstånd, hvarpå jag erhöll
följande besked: »Det är bra, du är antagen till skolmästare i
G. rote och får 200 riksdaler i lön. Gå upp till Magistern
(adjunkten) och bed honom skrifva derom till rusthållaren P. i G.,
som är medlem af skolstyrelsen för den roten, och far dit, så
får du besked hvarest skolan skall öppnas. Gud vare med dig!
Lycka till!» Dermed var audiensen slut, och ingenting vidare
var att säga. Sålunda »i embetet installerad» afreste jag till
vederbörlig ort, försedd med en trekantig liten breflapp till
mannen i fråga.

Fyra särskilda skolrum. Skolan var flyttande inom
tvenne rotar med 2:ne stationer i hvardera, så att flyttningen
alternerade på så sätt, som följande figur visar

1        4 3        2

, d. v. s.
från 1 till 2, från 2 till 3 och från 3 till 4. Skolhus funnos ej,
utan fingo åboarne i byarne efter tur hysa skolan, hvarför också
på en del ställen rummen blefvo derefter. Man fick åtnöja sig
med hvad som var att tillgå. Hände det att någon förmögen
hemmansegare, som hade flere större rum att tillgå, fick
ifrågavarande onus, ville man ogerna upplåta rum i huvudbyggningen,
då man ville vara fredad för det stoj och obehag, som alltid
åtföljer en skola. En och annan var dock vänlig nog att
upplåta sin »nattstuga», belägen en trappa upp öfver den egentliga
bostaden. Men på många ställen funnos ej sådana; men rum
skulle det vara. Se här beskrifning på fyra sådana! Uti en by
bestods en vindskammare, 7 alnar lång och 6 alnar bred med
ett fönster, 1 aln högt och ¾ aln bredt. Höjden i rummet var
3 alnar i midten och cirka 2 alnar vid sidoväggarne. Taket var
nemligen brutet. Att rummet var ganska mörkt, faller af sig
sjelft. Uti detta kyffe inpackades omkring 30 barn. Kom så
dertill de s. k. skolmöblerna, kan lättare tänkas än beskrifvas det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>