Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. P. Andersson, Bidrag till folkskolans historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag har påpekat barnens öfveransträngning; men hur läraren
kunde hålla ut, är lika oförklarligt. Den lärare som i denna
skola verkade i nära fyratio år, hade varit student vid
universitetet i Uppsala, hvarefter han, sedan han beslutit egna sig åt
skollärarekallet, genomgick seminarium i Stockholm under den
bekante rektor A. N. Schmidts ledning och tog samtidigt
organistexamen vid Musikaliska akademien. Tilläggas må, att han
i Uppsala var medlem af akademiska kapellet och exeqverade
flere instrumenter, särdeles väl violoncell och fagott. Uppstigandet
var i regel kl. 5 på morgonen, då han strax derefter i nattrock
gick under den varma årstiden att taga en kall dusch i en
närbelägen inrättning; under den kalla tiden skedde dylikt i köket,
då en skolgosse fick med en trädgårdskanna öfversprita
honom med iskallt vatten. Allt detta var gjordt till kl. 6, då
han gick att väcka de vid skolan boende fattiga barnen samt
tillsåg att dessa gjorde sig rena och snygga. Sedan börjades
arbetet med egna studier eller stundom att undervisa några äldre
gossar i främmande språk eller andra ämnen utom folkskolans
område. Dermed fortsattes till kl. ½ 8, då kaffe intogs, hvarefter
det egentliga skolarbetet begynte. Den enda tid på dagen han
tog någon hvila, var under middagslofvet. Efter slutadt arbete
i skolan fortsattes undervisningen med de äldre, då äfven musik
öfvades med åtskilliga gossar, som spelade viol, flöjt eller piano
och orgel, så att kompositioner, såsom duetter, trior,
stråkqvartetter och qvintetter, utfördes. Lördagarne voro vanligen fria
från det egentliga skolarbetet; men då fingo de, som läste extra
ämnen eller spelade, arbeta så mycket ifrigare. Ej ens
söndagarna voro fria, ty på eftermiddagarne öfvades sång i stämmor.
Hvarje dagslösen var arbete, och på ferietiderna måste en del
barn dagligen vara i skolan, synnerligast de, som läste för att
komma in på gymnasium eller i någon teknisk skola; äfven öfvades
flitigt musik under dessa tider. Allmänna meningen var att
»magistern ej kunde lefva, om han ej dagligen hade barnungar
att stimma med».
Nu torde någon tänka att denne lärare skulle förtjena mycket
genom ett sådant öfverarbete. Så var dock ej fallet. Det var
mestadels fattiga gossar med god vilja och godt hufvud, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
