Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O. D. Lindvall, Minnen från min skoltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfällen rätt upp som borst. Det är givet att det sällan saknades
delinkventer. Ibland kunde en av tvärbänkarna bli fullsatt med
stutkandidater. Man tänke sig sinnesstämningen hos dessa, som
med fruktan och bävan avvaktade slutet av läxuppläsningen, då
exekutionen skulle vidtaga!
Men det var ej alltid bestraffning av endast sådana som
fått bakläxor. Det hände ej sällan att någon av
ordningsmännen anmält någon för oskickligt beteende på vägen hem
eller till skolan.
Axel Ahlbom, son till bagaren i socknen, fick ofta stryk,
emedan han led av spasmer som förorsakade runkningar av
huvudet, vilka förvärrades, då han blev rädd och upprörd.
Läraren tog nämligen detta för ett uttryck av trots. Denne
gosse dog sedan helt ung.
Dä läxorna skulle givas och förhöras av skolans egna
lärjungar, säger det sig självt, att ej ett enda ord till utredning
och förklaring någonsin förekom. Läsningen gick därför, som
när man drar på en vev, utan det ringaste begrepp om
skiljetecknens betydelse och med samma entoniga röst från början,
till slut.
På samma sätt gick det till nästa timme, då vi hade
innanläsning. Läseboken utgjordes av Nya Testamentet med gamla
översättningen.
Ibland voro cirklarna, utom de högsta, uppställda till
stavning efter stora tabeller. När någon i en cirkel kunde felfritt
utantill stava den tabell, som där inlärdes, så fick han flytta
över till nästa stavningscirkel för att där börja med en ny tabell.
På den tiden visste man ingenting om ljudmetoden. De första
cirklarna hade enstaviga tabeller, sedan blev det tabeller med
två-, tre-, fyr- och femstaviga ord o. s. v. undan för undan i
de olika cirklarna.
Stavningen gick så till, att alla i cirkeln sjöngo på samma
ton, t. ex.: A säger a, p-a pa, apa. A-b ab, b-a ba, abba.
B-o bo, j-a ja, boja. När man kom till de mångstaviga orden,
blev det en lång vers för varje ord, t. ex.: B-a-r-m barm, h-e-r
her, barmher, t-i-g tig, barmhertig, h-e-t-s hets, barmhertighets,
i-n in, barmhertighetsin, r-ä-t-t rätt, barmhertighetsinrätt, n-i-n-g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>