Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Strömmen sig hvar dag förökar,
Blii’ ett verldshaf innan kort.
Dolkar blixtra ren i tjelleu,
Bergsbon väpnad står på fjellen —
Och i Kolisen det spökar,
Påfven läser det ej bort.
Nu är hämdens timma slagen!
Frihetsklingan h vässes, dragen
Ur den slida, der den rostat
Uti hundraårig skam.
Och de sår, som länge gömdes,
Bryta nu — ty ej de glömdes, —
För all smärta, de oss kostat,
Uti blodig feber fram.
Känner du vulkanens välde,
På hvars gömda eld du ställde,
Kejsare, din thron, och famlar
Der med maktlös spira än?
Se, nu häfvas hafvets vågor,
Himlen mörknar, eld och lågor
Berget spyr — och thronen ramlar
Ned i kratern, du med den.
Susen stolt Italiens lunder,
Vittnen till vår träldoms stunder,
Snart med segrens krans, den frid a,
Blodig panna svalkcn af!
Lännetär. G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
