Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Lederna likväl ej glesnat, ty der står en yngre slägt,
Skådar tacksanit upp till honom, som värt folk ur
sömnen väckt,
Som i inskränkt fördoms vildmark mången gångstig
huggit ut,
Och som sett den trånga stigen bli en kungsväg dock
till slut!
Oss ban icke känner alla; men vi längesedan lärt
Att hans namn bland Finlands bästa vörda, ära, hålla
kärt:
Och det står sä ljust i hitfden, skönt, som hoppets
rika dröm,
Som ett rosigt barndomsminne, fjerran hän på lifvets
ström.
Mycket blifvit annorlunda mot lians ungdoms
gyllne tid,
Dagar mulnat, dagar ljusnat; bister är ban, lifvets
strid!
Långa vintrar samka drifvor öfver menskosinnen; —
dock
Ingen frost har kylt hans hjerta, ingen snö har blekt
hans lock!
Nu ett gladt välkommen helsar öfverallt den kära
O
gäst;
Känsla varm och ord, ej många, så vårt land det
höfves bäst;
Ty vår kärlek är ej talträngd, nej ban följer fädrens
skick,
Ljuder högt i kraftigt handslag, strålar klar ur öppen
blick!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
