Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
ken står Leistenius på den naiva humorns ståndpunkt.
Formens och idéns missförhållande till hvarandra, det
idealas och det verkligas motsägelse framstår tör honom
ännu blott som en liten obetydlig brytning, en komisk
effekt på ytan, ett lätt, flyktigt löje öfver att det nu
engång är så. Bland hans bäst lyckade stycken från
denna tid är onekligen Sången på vesttinska årsfesten
den 16 Maj 1846. Det ftr en munterhet, så sann, en
anda, så frisk, en teckning, så rask, att man tycker
sig vara med der och skudu Leistenius och ullu vestra
finnar och bjudna gäster, drickande, sjungande och
skämtande tillsamman. Det ür den festliga stunden
sådan den var, liksom på skämt fasltrollad vid det döda
trycket. Det är löjets fjäril sugande honung ur nöjets
kalk, fästad der i lefvande flykt med ännu utspända
vingar och doftande blomma.
Då Leistenius, såsom i Ynglingen i några stycken
försöker fatta sina ämnen djupare, lyckas han ej. Ty
man märker att han icke sjelf varit med der han vill
le, att han icke sjelf kännt det han i dessa stycken vill
komiskt framställa. Med ett ord, han (üskar icke i dem
sitt föremål. Och derför går dikten här öfver i
omogen satir och blir i stället för poesi oratorisk
moralpredikan eller i bästa fall en stickande, sammanhangslös
qvickhet. Naivt humoristiska kallar man knnske rättast
äfven det parodiska framställandet af den klussisku
formvärlden, hvilket Leistenius tillät sin efter stoff törstande
komiska förmåga. Leistenius röjer i dem slägtskap med
Vitalis’ och Brauns behandlingar uf bibliska ämnen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
