Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Josef. Herr vttrd, det är dock alltför slätt
Vi äro af förnämlig ätt.
IJospes. Det kan sä vara, jag ej vet.
Men stallet eder efterlet
Om det nu ej behaga må
Så ser till hvar J bättre få.
abit (gftr bort, och stiger:)
De veta alltid pruta käckt
Uppå sitt utsprång och siu slägt;
Ingen skälm jag derföre är
Min slägt mig ock vittnesbörd bär.
Josef. Nu hvad hjelper att vi vandra
Så föraktlig ibland andra
Mig ger jag alldels tillfreds,
Gör min kära sammaleds!
Maria. Ack hur tungt är mig att lefva
Kan det nogsamt ej beskrifva.
Josef. Hvad präktigt är i denna verld
Det aktas allt hos Gud för Härd
Högfärd, stort mod, samt prål och prakt
Hos Gud städs blifver i förakt.
Ty slår sådant ur eder sinn
Och följer mig i stallet in
Det skall en gång bättre varda
Allt efter denna nöden hårda.
I andra akten uppstämma Maria och Josef lofsånger
för barnets födelse, hvarvid författaren begår den
märkliga anakronismen att låta föräldrarna genast betrakta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
