Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
mycket gagnat vår litteraturhistoria, nemligen
provins-andans sega uthållighet ända till senaste tider i
Skandinavien. Det dröjde ganska länge innan Sverige kunde
sägas hafva sammansmält till fullkomlig enhet, dess
inbyggare till ett enda Svenskt folk, ifrån den provinciella
särskildheten som herrskade under hela medeltiden och
långt inpå den nya. Dalkarlar, Smålänningar,
Yestgö-tar, Upplänningar o. s. v. betraktade sig nästan såsom
särskilda nationer, hade egna lagar, egen språkdialekt,
egna seder, egen drägt o. s. v., hvarföre äfven
student-afdelningarne kallades nationer och erkände blott dem
för sina landsmän, som hade sitt hein i samma provins.
Denna fast rotade provincialism gjorde det helt naturligt
och sjelllallet att äfven Finland kunde opåtaldt bilda ett
eget landsmanskap, Finnarne utgöra en egen nation i den
provinciella meningen, och således behålla sina seder, sin
egendomliga anda för sig, såsom de under hela
medeltiden genom biskoparnes stora makt och anseende
utbildat sig med en viss relativ sjelfständighet.
Centraliserings- och uniformerings-försök gjordes väl sedermera ända
ifrån Karl IX:s regering framåt tidt och ofta, men
lyckades dock alldrig så fullkomligt som man torde hafva
önskat det; närmast målet var man hunnen i slutet af
Karl XI:s regering, såsom många yttranden af Finska
skriftställare från den tiden utvisa. När Ryssarne 1714
eröfrade Finland och behöllo det i flere år, synes åter
en viss känsla af särskildhet hafva vunnit insteg på denna
sidan om Botniska viken, hvilken känsla sedan under
den ekonomiska periodens patriotiska sträfvan hellre ti
11-Lunntlär. • 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
