Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12-3
kustsocknarna och der anstälde mord och förödelse.
För att för framtiden förhindra sådana infall förordnade
konung Gustaf 1 att en del af innevånarne i Savolax
och Karelen skulle nedsätta sig vid Ryska gränsorterna.
På sådant sätt befolkades Kajana län, hvars nuvarande
inbyggare ännu i dag genom språk och seder påminna
om sitt Savo-Karelska ursprung.
Värdigt uppfyllde de inflyttade nybyggarne sitt
å-liggande att bilda en gränsvakt emot Ryssland, oeh om
det också icke stod i deras förmåga att afvärja alla de
härjningståg, som ifrån detta land företogos emot
Österbotten, utkräfde de dock af den råa fienden derföre
full vedergällning, i det de tidt och ofta anstälde djerfva
härfärder till hans eget land, hvars brinnande städer,
byar och kloster utvisade att den finska bonden ej
o-straffadt tillät sina hem vis ter förstörus. Under
anförande of hjeltar, sådane soiu Wetainen och Klemens
E-riksson, framträngde de finska bondeskarorna härjande
ända till kusterna uf Kantolahti och sjelfva det aflägsna
Köla vid Ishafvets strand blef ej befriadt ifrån deras
anfall. Dessa tätt på hvarandra följande krig
ådagalade dock nyttan af att nära intill gränsen ega en
befästning, som kunde tjena folket till skydd vid
oförutsedda anfall och derjemte hindra fienden att djupare
intränga i landet. Klemens Eriksson, hvars bedrifter
förskaffat honom Karl IX:s ynnest, lyckades öfvertala
deune att samtycka till grundläggningen uf Kajaneborgs
slott, som också 1607 begynte uppforas på en holme i
Kajana å uti Paldamo socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
