Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
dock fienden ett motstånd, hvarpå han troligen icke
hade förberedt sig. 1 trenne särskilda slagtningar
nedgjorde Kajannboarne ej mindre än 1100 Kyssar och
eröfrade två fanor, hvilka de på riksdagen i Göteborg
1659 framlade for konung Karl X Gustaf. 1 striderna
under dessa äldre tider deltogo ej allenast männer utan
äfven qvinnor, hvilka sednare visserligen sålunda gjorde
skäl för sitt hemlands gamla benämning Amazonernas
land. Det bör anmärkas att utom de ofvan omtalade
gränsfejderna, sådana äfver under fredstider, ehuru i
betydligt mindre skala, nästan dagligen förekommo
imellan de närmast intill hvarandra boende nybyggarne af
hvardera staten, och dessa beständiga oroligheter
införde äfven deu finska qvinnan i stridernas hvimmel,
ty ofta, då männerna voro ute på tåg, berodde
hemmets försvar endast af henne. Under tågen emot
Ryssland var det derföre icke ovunligt, att i bondehären
äfven finna flera beväpnade qvinnor, om hvilka det
berättades att de ingalunda varit rädda att inlåta sig i en
du6t med fienden.
Utan något egentligt understöd af styrelsen hade
sålunda Kajana läns innevånare vid flere tillfällen med
lysande framgång försvarat sin hembygd; de lärde sig
också härigenom att sjelfve taga vård om sina
angelägenheter, och då de freds traktater, som ufslötos
i-mellan svenska och ryska regeringarna, icke voro i
stånd att befria dem ifrån faran af fiendtliga anfall,
ingingo de sjelfve med sina grannar på längre eller
kortare tid en såkallad gränsefred, öfver hvars noga iakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
