Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
ändrade likväl förhållandet, utarmade folket och
förminskade det till en tredjedel. Ännu hade staden ej
hunnit repa sig ifrån denna olycka, då kriget utbröt
och genom ett enda slag tillintetgjorde den sista
skymten af välstånd, som möjligen fanns qvar.
Genom reduktionen kom Kajaneborgs län åter
under kronan och derigenom förlorade det äfven åtskilliga
af de förmåner, det förut under grefvens tid hade
åtnjutit. Svåraste motståndet mötte dock regeringen, när
den i länet åter ville införa knektutskrifningen.
Allmogen bönföll att emot en årlig afgift derifrån blifva
fritagen och lofvade dessutom såsom tillförene åtaga sig
gränsens försvar, men då denna dess anhållan ej blef
beviljad, grep den till en annan utväg. Hvarje gång
utskrifning skulle förrättas, tog allt manfolk till flykten
och dolde sig antingen i skogarna eller på andra sidan
gränsen uti de rysk-finska byarna. Regeringen ville
dock icke gifva efter, helst det pågående danska kriget
erfordrade mycket soldater, utan försökte genom
strängare straff förhindra detta ofog, men ingenting hjelpte.
Hela folket tog rymmarnes parti och satte med finsk
envishet emot styrelsens utskickade det mest passiva
motstånd. Så t. ex. nödgades Landshöfdingen
Wran-gell den 11 Juli 1678 inberätta till konungen att då
han (Wrangell) skulle hålla utskrifning i Kajana län,
infann sig ingeu enda person till den beramade orten,
utom presten, länsman och några uf nämnden; folket
hade för det mesta lemnat sina boningar och gripit till
flykten. Vidare omtalar ban att utaf de imellan åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
