Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
skap hos en inhemsk litterär produkt. Och orsaken lill
denna alltför blygsamma opinion var ulan tvifvel den,
att Sverige, ehuru i politiskt afseende pu höjden af sin
makt och lyckligt i krigiska bragder, likväl i civilisation
och själsodling stod långt efler många andra sydligare
länder och befunn sig i ett slags andligt slafveri under
dessa. Ehuru Svenska härar segrande genomlågat
Tyskland, blef dock Sverige andligen eröfradt genom den
stora tnäugd Tyskar, som innästlade sig både i armén,
riddarhuset, hofvet och Ijenstemanna-corpseu, samt
genom den Tyska litteratur, som inströmmade under och
efter de stora krigen. Sjelfva Svenska språket antog
vid denna tid en ganska stark Tysk skiftning och
förlorade sin Skandinaviska renhet. Det är nemligen
drottning Kristinas och Tyska trettioåra krigets råa och
vilda tider vi här närmast åsyfta; hofvets och några
aristokraters slösande prakt uteslöto ingalunda den största
råhet i sederna bland mängden af befolkningen.
Vid denna tid, nemligen på 1630-taIel, var det i
allmänhet klent beslüldt med dramatiken i Sverige,
sedan de många dramerna af Joh. Messenius i århundradets
början redan förlorat nyhetens behag. Denne djerfve
författare hade, liksom Shakespeare i England, företagit
sig att göra fäderneslandets historia hemmastadd på
scenen och sålunda både afvikit totalt ifrån
medeltids-slen-trianen, och valt det tacksammaste ämnet för en
nationell dramatik. Han hade lyckats till en viss grad att
vinna samtidens uppmärksamhet tör sina skådespel,
såsom det vill synas af de många tipplugor dessa upplefde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
