Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
tionsliistorien så motbjudande’ vid första anblicken,
ma tillräknas icke folket, utan demagogerne: det
var allt ännu samma folk, hvars trupper sågos i
dödsförakt dansa la (’urmagnole under elden från
kanonerna i Breda. När Clavières hustru, som
bakom Génèves murar hade en säker tillflyktsort,
erfor sin mans död i fängelset, ville hon icke
öf-verlefva honom, utan intog förgift. Dylika drag
erinra om en Paetus och Arria, hvars romarsinne
Taciti griffel invigt åt odödligheten. Men om
tapperhet och uppoffring i Rom endast tjenade att,
likt skarpa blixtar, uppdaga bela vidden af det
sedliga mörker, som alltmer grep omkring i
cesa-rernes verldsrike, så äro de vid 18:de seklets slut
den försto ljusglimten af den nya dag, som randas.
När konventet dekreterade skräckens försättande
på dagordningen, så låg till och med i denna
fasthet, som för ingen skändlighet ryggade tillbaka,
något, som bos Napoleon framkallade en känsla,
till hälften af beundran. Ty i denna gigantiska
omgifning antager sjelfva brottet storartade
former, och revolutionens isiga alpluft har med
blomdoften bortsopat äfven qvalmet från l’ancien règivie.
När vi gjort oss förtrogna med historiens bok och
i densamma hunnit till franska revolutionen, skola
vi, vid sidan af stora olyckor och väldiga
missdåd, läsa ännu större spänstighet och väldigare
handlingskraft på detta blad, ett af de
minnesrikaste mensklighetens genius skrifvit.
A. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
