Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
"Oin Finland", kändt ibland oss genom Sjöströms
öfversättning till Svenskan, utvisa båda en
förvånande färdighet i konsten att göia vers på
fremmande språk och en rik fantasi, samt äro verkliga
praktstyckeu i den oratoriska bildrika stilen; men
poesi i högre mening innehålla de icke. Man
märker der genast en öfvervägande fallenhet för
svul-stiga öfverdrifver, hvilken den tiden var mycket
vanlig och ansågs nödvändigt höra till ett poetiskt
tal — om uttryckens sannolikhet eller naturtrohet
bekymrade man sig ej. Derföre bör denna
benägenhet för svulst i sjelfva verket icke läggas
Paulinus till last, han hade den gemensam med de
flesta vältalare och poeter, ej blott i Sverige utan
nästan i hela Europa; han var i alla fall en
utmärkt poet för sin tid och täflade i versbyggnadens
felfrihet med sin samtida Spegel, den
beundransvärde psalmsångaren. 1)
Olof Vexionius den yngre, en numera föga känd
versdiktare frän 1680-talet, kau räknas ibland
Svensk-Finska skribenter, emedan han (född i Dorpat 1656)
redan vid några månaders ålder kom till Abo, der
hans far var juris professor och der ban således
uppvexte; han meddelade ock i Abo sina första
tryckta dikter, ehuru han sedermera öfverflyttade
till Göteborg och der omtryckte sina dikter i en
särskild samling år 1684, med den besynnerliga
ti-telu "Sinue-afvel." Han dog ung i början af
1690-talet, efterlemnande ett ej ringa namn som skald.
Ehuru efter nutida begrepp en blott medelmåttig
rimmare, prisades han, besynnerligt nog, enhälligt
både af samtida och af sin närmaste eftertid med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
