Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordens stympning, till stor del bor tillskrifvas en
oriktig uppfattning af Finska poesins egendomliga
väsende, då man t. ex. dit intrugade rimmen.
Anmärkas bör att man den tiden äfven i Svensk vers
rätt ofta stympade ordeu jemmerligen. Att den
genuina, forntida Finska poesin då ännu alltför
litet var känd eller helt och hållet föraktades,
måste naturligtvis inverka ofördelaktigt på såväl
de nya psalmer, hvilka efter blott Svenska mönster
författades, som isynnerhet på öfversättningarne
ifrån Svenskan. De författare som djerfdes
begagna runometern (t. ex. Salamuius), lyckades
derföre också bäst. I alla fall talar den Finska
psalmbokens långvariga bruk i församlingen mäktigt till
dess tördel och till denna periods fördel, på
hvilken boken fick sin nuvarande gestalt, efter att
hafva emottagit bidrag af alla poetiska förmågor i
ämnet ända ifrån Hemmings dagar. Ett
märkvärdigt sammanträffande är det att både den
Spegelska och gamla Finska (Gezeliska) psalmboken
redigerades under en den förfärligaste hungersnöd,
1(>95—97, liksom äfven nu, dä en dylik hemsk nöd
råder öfver hela Finland och döden gästar i hvars
mans hus, nya psalmböcker på Svenska och Finska
som bäst utarbetas i Abo af dertill nedsatta
kommittéer.
Diktarena på Latinska språket tör dessa
decennier voro snart sagdt otaliga, men föga betydande.
Latinsk vers måste nödvändigt produceras vid alla
akademiska högtider och disputationer, eljest skulle,
tyckte man,akademins anseende lida afbräck; likaledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
