Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Ljusen slockna, och ur stridens
nattomhöljda, vilda svall
Ilöras blott de slagnes suckar,
svärdens slammer, kroppars fall.
Se! — nu tindrar uti östern
upp en glimt af dagens ljus,
Plötsligt slår en graflik tystnad
ned utöfver stridens brus.
Armar, lyftade till mordslag,
midt i hugget stelna till,
Kroppar, stupande för svärden,
midt i fallets fart stå still.
Solen stiger, röda skenet
af en stad i lågor nyss,
Har med nyssfödd dag förbytts till
morgonrodnans moderkyss;
Och de skuggor, som vi sågo
bedja, kämpa häromkring,
Ha med all sin prakt försvunnit,
och nu se vi — ingenting.
O O
Dock — vi skåda fått en skymt af
detta tempels farna tid,
Sett det först i guld och purpur,
sen ett fält för blodig strid.
Vi ha sett hur natt och villor
vika bort i Herrans hus,
För en droppe dag från höjden,
för en glimt af himlens ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
