Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
alin omständigheter framgår, att det var mindre enskildt agg,
än allmänhetens förbittring, som dikterado dödsdomen öfvor
den forne ministern.
Med den följande riksdagen är 1720 öppnar sig det
mest lysande skedet i Arvid Horns politiska lif. Genom det
tvungna afskedet hade hans stora anseende endast ytterligare
ökats. Han valdes af adolståndet till landtmarskalk. I denna
egenskap genomdref han Fredriks af Hessen utväljande till
regerande konung, och utnämndes kort derefter d. 26 april, pä
grund af ständernas begäran ånyo till riksråd och
kanslipresident. I huru hög grad ban vid denna riksdag vann
adelståndets förtroende bevisas af den skådepenning det lät slå
öfvor honom med inskrift: „Viro immutabili ob res Patriae,
dextre, lideliter, feliciterque gestas Ordo Equestris 11. Sv. in
serapiternatn memoriam cudi fecit 1720."
Såsom bekant fulländades det nya statsskicket och den
nya regeringsformen vid 1720 års riksdag. Det hette
senare om Ai-vid Horn, „att han burit den tyngsta stenen till
frihetens grundval," och utan tvifvel bör han hafva del i
äran af den nya författningens lyckliga och lagenliga
genomforande, som i ansvaret för dess brister.
1 öfverdrifven fruktan for regentens magt öfverlemnade
den s. k. frihetstidons statsskick all myndighet i ständenias
händer. Konungen betydde föga och riksråden voro endast
ständernas fullmäktige, ßiksdagon deremot innehade odelad
den lagstiftande magten och den högsta domsrätten, förklarade
sig icke sällan såsom den suveräna myndigheten vara höjd
öfver alla lagar och kunde draga under sin ompröfniug alla,
do största likaväl som de minsta regoringsärcnder. — Att
detta till sin natur godtyckliga statsskick alstrado en
fortfa-rarando kamp mellan konungamakten och representationen
var naturligt. Och ännu värre! ståndsrepresentationen hade
icke i sin sammansättning såsom sådan någon borgen for att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
