Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172!
stornäs konvent, der han fick tillfälle att återkalla så många
minnen från sin egen gymnasiitid.
Men Allians verksamhot inskränkte sig icke blott till
läroverken. Han öppnade nemligen en längre serie
litteraturhistoriska, fria toredrag, för hvilka ban särskildt valde
ämnen, hvilka ban med förkärlek studerat och åt hvilka han
derföre också lättare kunde egna bela sin vältalighet. Den makt
öfver ordet, ban egde, visade sig i sin fulla glans i dessa
mästerliga, alldeles fritt hållna föredrag och do åhördes
äfven af en talrik, ofta enthusiasmerad publik. Förutom en
serie föredrag öfver Sveriges skönlitteratur, höll han en annan
öfver Dante, Cervantes, Shakespeare, Schiller och Götho samt
Runeberg. I slutorden till det sista gaf sig hela liaus
lågande fosterlandskärlek det mest hänförande uttryck, likasom
ban dervid icke heller försummade att lägga vigt vid
Runebergs betydelse som finné. Hans varma intresse for den
fosterländska frågan följde honom äfven här och utgjorde ofta
hans samtalsämne i enskilda kretsar. Och på hans dödsbädd
voro hans sista ord: „huru skall det gå med den finska
frågan. "
Emellertid qvarstod hau ännu såsom inskrifven vid
universitetet och studentkåren glömde icke sin förre ordförande
och sin store talare. Då kåren derföre 18ß8 på inbjudning
af Lunds universitet, som då firade sin jubelfest, skulle
ditsända en deputation, valdes Alftan nästan enhälligt till en af
kårens deputerade. Denna händelse utgjorde en den gladaste
öfverraskning för honom och hans resa till Sverige blef länge
derefter den kärasto sysselsättning tör hans tankar. Det tal,
ban höll på de finska gästernas vägnar vid nämnda jubelfest,
framkallade som bekant en verkligt stormande hänförelse,
hvilken gonljöd i alla svenska blad. Alftan bars i triumf på de
svonska studenternas armar och mor än ön varm hand tryckte
hans, mor än ett öga lyste af en egendomlig, fuktig eld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
