Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179!
i ordets sannaste bemärkelse. Vidare påpekades Alftans rika
begåfning, en begåfning som gjorde honom så skicklig till
verksamt arbete i idéernas tjenst; ett fullmått af fautasi, en
ädel och sann entbusiasm, som „gjordo det godas, det
sannas och skönas idéer till hjertats och personlighetens egen
tillhörighet samt eldade sinnet till hängifvenhet för ideala
syften." Denna kärlek till det goda, ädla och sköna, som just
utgjorde hela hans väsendes lifskraft och klappade i hans hjerta
med ungdomens oförderfvado känsla, var det, som fördo
honom så nära ungdomen och som gjordo att det uppvexande
slägtet af olika åldrar och kön så väl förstod och
sympatiserade med honom. Slutligen talades om den förening af
glödande patriotism och sann humanitet, som utmärkto den
aflidne, och äfven om det religiösa lif, som aldrig var
fremmande for honom under hans lefnadsskiften. Talaren slutade
med några ur hjertat gripna ord till den hädangångnes ande.
Efter talets slut afsjöngos af eu större kör af fruntimmer och
herrar följande af Alftans forne gymnasii-kamrat, vår kände
Åbo-skald K. B. Malmström for tillfället författade verser.
„Hamnen är hunnen!
Hvila från lifvets larm;
Segern är vnnuen,
Slumra vid jordens barm,
Ljuft som på modersarm;
Segern är vunnen!
Vidt öfver hafven
Vågen har gått sin gång,
Slumrar i grafven,
Slumrar i natten lång,
Slumrar vid sorgesång
Stilla i grafven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
