Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
och lät till och med pantsätta sin gemåls juveler i afsigt att
utlösa honom. Körd af detta drag af ädelmod åter inträdde
d’Aubigné i konungens tjenst, och inom kort var det gamla,
förtroliga förhällandet mellan dem återstäldt. Nya
anledningar till oenighet dröjde dock icke att infinna sig, och
slutligen greps d’Aubigné af en så häftig förbittring mot
konungen och bela hans parti att ban, förledd, såsom ban säger,
af den ondos frestelser, var betänkt på att öfvergå till den
katolska religionen. Han inneslöt sig i sitt studerrum och
egnade sig under någon tid åt att genomläsa alla de
katolska teologiska arbeten, ban kunde öfverkomma. Ifans
öfvertygelse om den refermerta lärans sanning blef dock
derigenom endast bofast och med förnyad stridslust återvände han
till protestanternes läger.
Vid denna tid hade det inre tillståndet i Frankrike
blifvit djnpt sorgligt. Konungen af Navarra hade år 1589
bestigit den franska konungatronen, men ännu rasade det
medborgerliga kriget med ohejdad kraft i riket. Det franska
samhället var nästan sönderbrustet under kampen mellan de
religiösa partierna. Slutligon öfvergick Henrik IV, år 1593,
modfäld af de svårigheter som omgåfvo honom, till den
katolska kyrkan, i hopp att derigenom kunna försona sig med
sina katolska undersåter. Mången protestant bland hofmännen
i konungens omgifning gillade detta steg; det oafbrutna
kri-garolifvet anstod, sade de, endast förtviflade hngenotter, som
fastvuxna vid sina harnesk hatade freden och lugnet. De
deremot ville efter sluten fred njuta af lifvets lycka och
fröjder. Men jag behöfver knapt nämna att flertalet protestanter
med bitter sorg emottogo underrättelsen att konungen
genom sitt affall brutit de trohetsoder, ban så ofta svurit dem.
Framför andra kände sig d’Aubigné smärtsamt berörd af
konungens handlings sätt och öppen såsom alltid tvekade ban ej
att inför konungen yttra sin tanke derom. Henrik IV var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
