Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deremot, som har menniskornas handlingar och
forhållanden till toremål, sysselsätter sig med ett material, som
endast delvis faller inom den sinliga iakttagelsens
område, men till största delen endast ideelt kan uppfattas.
Finnes då här någon metod, som kan leda till målet?
Den moderna historiska forskningen svarar, att hon
utbildat en metod, som på hennes områdo är ej mindre
vetenskaplig än naturforskningens på dess fii.lt. Jag skall
här antyda några af den historiska forskningens
grundregler, sådana de blifvit framstälda af J. Gr. Droysen i
„Grundriss der Historik" och af H. v. Sykel i en liten,
men förträfflig afhandling: „Ueber die Gesetze des
histo-rischen Wissens".
Historikern arbetar icke liksom naturforskaren med
ett material, som kan omedelbart iakttagas. Han är
vanligen tvungen att bilda sig en föreställning om
forntida menskliga förhållanden på grund af berättande
framställningar af en eller annan art, Men det kan i fråga
sättas, huruvida en berättare någonsin talar sant i ordets
strängaste mening, om han någonsin skildrar det faktiska
förhållandet absolut sådant det varit. Ett enskildt
faktum och en enskild notis i berättelsen kunna vara fullt
riktiga, men annat blir förhållandet, då det gäller att
utröna flere enskilda företeelsers samband med
hvarandra, ett helt utvecklingsförlopp. Erfarenheten visar,
att en sak aldrig berättas på samma sätt af tvenne
sagesmän, att den sagesman, som flere gånger skildrar
samma förhållande, vid hvarje upprepning framställer
det i förändradt ljus, att äfven den samvetsgrannaste
måste noggrant kontrollera sig sjelf för att icke
gruppera, hvad han berättar, efter sitt subjektiva godtycke.
— För att med stöd af ett sådant material vinna en
verklig sakkännedom, måste historikern i främsta rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
