Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alkohol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alkohol
Allmänning
tiga ämnen, såsom melass, kunna användas till
sprittillverkning. Efter förjäsningen erhålles A. ur den
utspädda vattenlösningen genom destillation s. k.
bränning, varvid dock en högst 96 %-ig A. kan
erhållas. Vattenfri eller s. k. absolut A. kan framställas
ur 96 %-ig genom dennas behandling med bränd
kalk, som binder vattnet, och förnyad destillation.
Utom som stimulerande beståndsdel i A-haltiga
drycker, dels odestillerade såsom vin och öl, dels
destillerade såsom brännvin, konjak, visky m. fi.,
användes etyl-A. till en mångfald tekniska ändamål,
exempelvis såsom lösningsmedel i flyktiga fernissor,
s. k. spritfernissor.
Amylalkohol (C5H11-OH) utgör huvudbeståndsdelen
i finkelolja, en illaluktande biprodukt vid
sprittillverkningen.
Bland de fleratomiga A. märkes i synnerhet glycerin
(CH2OH-CHOH.CH2OH), en simmig vätska av söt
smak. Glycerinet är en beståndsdel i fett* och feta
oljor, vilka äro uppbyggda av detta ämne i förening
med feta syror. O. S-g.
Alkolioljäsning. Den alkoholiska jäsningen av
sockerarter består i sockermolekylens sönderfall i alkohol
och kolsyra:
C6H1208 = 2 C2H5OH + 2 C02.
Processen åstadkommes av jästsvampar. Redan
genom infektion med i luft och damm förefintliga
jästsvampar råka sockerhaltiga lösningar av sig
själva i jäsning, förutsatt att de dessutom innehålla
övriga för jästens tillväxt nödvändiga ämnen. I
alko-holjäsningsindustrierna tillsättes emellertid alltid jäst
redan från början, varigenom jäsningen iar ett
snabbare och säkrare förlopp. (Se Brännvinsbränning
och ölbrygd.)
Av de olika sockerarterna kunna de vanliga tekniska
jästerna förjäsa hexoser (glykos, fruktos, mannos,
galaktos) samt disackariderna sackaros (rörsocker)
och maltos (maltsocker). Högre kolhydrat
(poly-sackarider) ss stärkelse måste först hydrolyseras till
socker, innan de kunna förjäsas. (Se Mältning och
Enzym.) Pentoser (sockerarter med 5 kolatomer) kunna
ej förjäsas med jäst.
Vid A. uppträda som biprodukter i små mängder
bl. a. högre alkoholer framför allt amylalkohol
(finkel), glycerin och bärnstensyra.
A. är icke, som man tidigare trodde, oskiljaktigt
knuten till jästcellens liv. Ur jäst kan man nämligen
framställa preparat, vilka icke innehålla levande
celler och som likväl förmå framkalla en kraftig
för jäsning av sockret. Sålunda kan genom
sönderriv-ning av jästcellerna med sand och kiselgur och
åtföljande kraftig pressning i hydraulisk press en
fullkomligt cellfri jäsningskraftig saft erhållas. Det i
denna verksamma, jäsningsbefordrande
enzymkomplexet kallas zymas. Genom olika förfaringssätt kan
zymasen uppdelas i en rad beståndsdelar. Så erhålles
genom dialys en högmolekylär, icke dialyserbar,
termolabil beståndsdel, apozymasen, och en
dialyser-bar, lågmolekylär, relativt termostabil aktivator,
cozymasen. Cozymasen, vars kemiska sammansättning
nu är känd, utgöres av en difosfopyridinnukleotid.
Utom cozymasen ingå i det enzymatiska
jäsningskomplexet ytterligare aktivatorer t. ex.
magnesiumjoner.
Genom studier över jäsningsförloppet i dylika
zymaspreparat ha viktiga inblickar vunnits i den
kemiska mekanismen vid A. Såsom de viktigaste
mellanleden vid A. framstå förestringen av sockret
med fosforsyra, därtill anknytande oxidoreduktioner,
vilka förmedlas av cozymasen, samt spjälkningen
av mellanprodukten pyrodruvsyra i acetaldehyd och
kolsyra genom enzymet carboxylas. A. inledes genomen
förestring av sockret med fosforsyra (fosforylering) till
en hexosmonofosforsyra, C6H1105P04R2. (R = K eller
Na). Denna spricker upp i två molekyler trios, C3H603.
Dessa oxideras till pyrodruvsyra CH3 • CO • COOH.
Som oxidationsmedel tjänstgör acetaldehyd, som
därvid reduceras till alkohol. Pyrodruvsyran
sönderdelas enzymatiskt av carboxylasen i acetaldehyd
och kolsyra:
CHS • CO • COOH = CH3 • CH O + C02.
Den så bildande acetaldehyden reduceras åter av
en ny molekyl trios till alkohol, varvid triosen
övergår till pyrodruvsyra, vilken senare åter sönderdelas
o. s. v. Den för oxidationen av triosen nödvändiga
acetaldehyden framskaffas alltså så att säga
automatiskt under jäsningens gång. För bildandet av
den första pyrodruvsyremolekylen kan det i vissa
fall vara nödvändigt att jäsningsblandningen
försättes med ett spår acetaldehyd.
De enzymatiska delreaktioner, som utspela sig vid
A., ingå ehuru kopplade på annat sätt i ett flertal
vitala ämnesomsättningsprocesser i växt- och
djur-cellerna. Den kemiska mekanismen vid
mjölksyrebildningen i muskeln (glykolysen) är t. ex. till stora
delar konstruerad på samma sätt som vid A. Vidare
ingå ett flertal av A:s delreaktioner i de biologiska
andningsprocesserna. R. N-n.
Alkärr, se Myr.
Alkärrlorv, se Torv.
Allantois, se Fosterutveckling.
Allel, se Ärftlighetslära.
Allclomorf, se Ärftlighetslära.
Allium, se Lök.
Allmänning utgöres av sådan jord, vanligen skog eller
2—905197
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
