Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andning -
sättes i verksamhet genom retverkan av det i dess
blodkapillärer strömmande blodets kolsyrehalt. De
sålunda uppkomna impulserna till andningsrörelser
ledas av motoriska nerver till andningsmusklerna och
sätta dessa i aktion. Den finare regleringen av
respira-tionsrörelserna verkställes från lungorna själva genom
vid deras utvidgning och sammandragning uppkomna
reflexretningar, som förmedlas till andningscentrum
av lung-magnerverna.
Som exempel på A:s frekvens och gasutbytets storlek
hos husdjur, fullvuxna och i vila, anföras följande
siffror.
Får o.
Häst Nöt . Svin Kanin
get
Andetag pr min. 6-10 10-15 12-20 10-15 50-60
Upptagen syrgas
pr 1 kg
kroppsvikt och 1 tim. 0,251. 0,33 1.0,351. 0,39 1. 0,69 1.
Utandad kolsyra
pr 1 kg
kroppsvikt och 1 tim. 0,24 1. 0,32 1. 0,34 1. 0,34 1. 0,631.
Vad den inre A. beträffar veta vi, att i
vävnadscellerna en ständig syrgasförbrukning och
kolsyreproduktion äga rum. Därigenom blir syretrycket lägre och
kolsyretrycket högre där än i blodet, som genomflyter
vävnadskapillärerna, varför en vandring av syre från
blodet till cellerna via vävnadsvätskan och av kolsyra
i motsatt riktning sker. Avgivandet av syre från blodet
underlättas genom det samtidiga upptagandet av
kolsyra, varigenom frigörandet av syre ur dess bindning
vid det röda blodfärgämnet (hämoglobinet) gynnas. I
kroppscellerna utnyttjas syrgasen vid näringsämnenas
förbränning. Som hjälpmedel till åstadkommande av
dessa reaktioner, vilkas förlopp äro komplicerade och
endast till en del kända, ha cellerna till sitt förfogande
fermenter med olika uppgifter i reaktionsförloppet.
V. S-dt.
Andningsorgan. Hos däggdjur och fåglar utgöras A.
av lungor. Dessa äro belägna inom den del av skelettet,
som benämnes bröstkorgen, vars lungsäckar (se nedan)
de helt utfylla. Däggdjurens lungor ha en körtelartad
byggnad och bestå av ett stort antal (åtskilliga
millioner) små tunnväggiga slemhinnesäckar, lungblåsor
(lungalveoler), druvklaselikt grupperade omkring och
sammanhängande med ett rikt förgrenat rörsystem
(bronkioler och bronker), som genom luftstrupen samt
näs- och munhålan står i öppen förbindelse med
ytterluften. Hos fåglarna är anordningen i så måtto
avvikande, att lungblåsor i egentlig mening saknas, och
lungans huvudmassa i stället utgöres av fina rör,
lung-pipor, försedda med små utbuktningar liknande
cellerna i en bikaka; dessutom sammanhänga lungornas
hålrum hos fåglarna med i bröst- och bukhålorna be-
- Ankskötsel
lägna luftsäckar samt med håligheterna i en del av
extremiteternas rörformiga ben.
Näshålan, luftstrupen och dess grenar (bronker) ha
ingenting direkt med gasutbytet att göra, utan äro
endast tillförande luftvägar. Luftstrupen och bronkerna
hållas utspända med tillhjälp av broskringar eller
brosk-plattor, vilka dock saknas i de finaste förgreningarna.
Den inre beklädnaden av rören utgöres av en slemhinna,
bestående av ett enkelt lager epitelceller försedda med
ytterst fina s. k. flimmerhår. Genom deras rörelse
forslas avsöndrat slem och småpartiklar (dammkorn
etc.) upp ur luftröret till struphuvudet, varifrån det
genom hostning kan avlägsnas. Brösthålan beklädes
invändigt av en tunn hinna, brösthinnan, som vid
ryggraden viker sig om nedåt från ömse sidor, bildande en
vägg i brösthålans mitt och på så sätt formande två
från varandra skilda säckar, de s. k. lungsäckarna,
inneslutande var sin lunga. Från denna mellanvägg övergår
brösthinnan på lungorna, sålunda bildande dessas
yttre hinna. 7. J-n.
Andningsrörelser, se Andning.
Andropogon, se Durrah.
Anemone. se Sippsläktet.
Anethuin, se Dill.
Angeliea, (fam. Umbelliferae) omfattar hos oss tre arter,
alla högvuxna örter med dubbelt eller tredubbelt
parbladiga blad, utrustade med stora uppblåsta slidor, samt
ofta väldiga blomflockar. I fjällen träffas kva n n e n
(A. Archangelica), en på grund av sin arom av
nordliga folk högt värderad växt, vid havsstränder den
närstående A. littoralis, och på fuktig mark allmänt
strättan eller skogslökan (A. sitvestris). 77. G. S.
Anglerras, se Nötkreatursraser,
Angliscring, se Kupering.
Angloarabiskt fullblod, se Hästraser.
Anglo-normand, se Hästraser.
Anglo-nubiska geten, se Getraser.
Angorageten, se Getraser.
Angorakanin, se Kaninraser.
Anilin, se Aminoföreningar.
Animaliskt protein, se Näringsbehov.
Anis (Pimpinella Anisum), en gammal kryddväxt av
de flockblomstrigas familj, odlas mest i
Medelhavsområdet, men även norrut, t. o. m. hos oss, och
användes för den eteriska anisoljans skull i medicin, parfym
och likörfabrikation. 77. G. S.
Anka, se Ankskötsel.
Ankarjärn, se Förankring.
Ankavel, se Ankskötsel.
Ankraser, se Ankskötsel.
Ankskötsel. A. har icke fått någon större omfattning
i Sverige, vilket huvudsakligen torde bero på
begränsade avsättningsmöjligheter för dessa produkter. Den
svenska A. är hittills endast inriktad på köttpro-
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
