Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsledning -
lassningen för att förlänga pausen och hela arbetet
går i raskt tempo. Om bakom varje lass, som lassas,
redan står en eller ett par vagnar och vänta, förlora
lassarna ali lust att påskynda arbetet.
Skydd mot olyckor måste iakttagas. På
arbetsle-darens person måste ställas den fordran, att han själv
visar det intresse för gårdens skötsel, som han fordrar,
att arbetaren skall visa. »Sådan herre, sådan dräng.»
Onödig uttröttning av arbetaren bör undvikas.
Sitsar på redskapen befordra arbetseffekten. Pauser
under arbetet äro ej alltid onödiga. Undersökningar
inom industrien visa, att pauser av bestämd längd
snarare verka höjande på arbetsresultatet än tvärtom.
Vid tidsstudier i lantbruksarbetet skall man finna, att
vid de tyngre arbetena pauserna utgöra en stor del av
arbetstiden, vilket är att beakta vid bestämning av
beting och ackord. Kortvariga tidsstudier utan hänsyn
tagen till den nödvändiga pausprocenten kunna
således ej läggas till grund för dessa.
Ju grundligare arbetsledaren genomtänker och
förbereder arbetena, desto större äro förutsättningarna
för att onödig tidsförlust undvikes vid deras utförande.
Ett disponerande av arbetskraften på stående fot strax
före utställningen medför med säkerhet bristfälliga
order. Maskiner, redskap och ali material skola i tid
färdigställas för användning. Själva arbetsmetoden
bör ägnas särskild uppmärksamhet. Varje arbete kan
utföras på flera olika sätt och arbetsledaren bör ej
överlämna åt arbetaren att ensam bestämma
arbetsmetoden. I många fall kan en rättvisare och mera
uppmuntrande lönemetod än tidlön användas (se
Arbetslön. Jfr även Förvaltningspersonal). N-g.
Arbetslära. Enklast kan A. definieras som läran om den
mänskliga arbetskraftens effektiva utnyttjande. Med
effektivt utnyttjande avses största möjliga
arbetsresultat med minsta möjliga arbetsåtgång. Det
mänskliga arbetets effekt kan stegras genom följande åtgärder:
A. Förskaffandet av de gynnsammaste betingelserna
för det oundvikliga manuella arbetet.
B. Inskränkning av människans roll som
kraftmaskin och hennes ersättande med animala och motoriska
kraftkällor.
C. Ökning av antalet lämpliga arbetsmaskiner, som
höja arbetsförmågan för samtliga kraftmaskiner.
Lantarbetslärans område är vidsträckt. Av
lantbrukets specialvetenskaper beröras närmast ekonomien och
maskinläran. Då människan blir föremål för studium
i egenskap av kraft- och arbetsmaskin, komma
fysiologien — läran om livsyttringarna — och psykologien —
läran om själslivet — att spela en framträdande roll.
Vidare befattar sig A. ingående med sådana frågor
som arbetsgivarens ställning till arbetstagaren samt
föreslår förändringar i arbetstid och lönemetoder,
varigenom den har en framträdande social betydelse. N-g.
- Arbetslön
Arbetslön. De inom jordbruket förekommande
lönemetoderna kunna uppdelas i tre huvudgrupper,
nämligen tidlön, prestationslön och andelslön.
Tidlönen är den vanligaste. Därvid gives en bestämd
lön för en viss tidsenhet utan direkt hänsyn till det
därunder presterade arbetets mängd eller kvalitet.
Arbeten, som fordra större noggrannhet, lämpa sig bra för
tidlön. Svårigheterna att beräkna övriga löneformer
göra, att tidlönen måste bli den inom lantbruket
förhärskande. Den tjänar också som grund vid beräkning
av övriga löneformer. Tidlönen kan beräknas per
timme, dag, vecka, månad eller år. Men även de med
tidlön anställda arbetarna kunna många gånger givas
möjlighet att arbeta med prestations- eller andelslön,
varom mera nedan.
Med prestationslön menas en lönemetod, varvid en
viss lön gives för en viss bestämd arbetsprestation
beträffande mängd eller kvalitet. För beräkning av
prestationslöner ha en hel mängd metoder utarbetats. De
för lantbruket viktigaste kunna indelas på följande
sätt:
1. Stycklön eller ackord.
a. fast.
b. stigande.
2. Beting.
a. vanligt beting eller tidspremiebeting.
b. skyldighetsbeting.
c. penningpremiebeting.
3. Tilläggslön.
a. fast.
b. stigande.
Vid fast stycklön betalas en bestämd likablivande lön
per utförd arbetsenhet (jfr Ackordsarbete). Vid
stigande stycklön betalas de sist utförda arbetsenheterna
högre än de först utförda.
Vid det vanliga betinget utsättes en normal
arbetsprestation som arbetsuppgift. När arbetet är utfört, är
arbetaren fri, han får den övriga tiden i premie.
Vanligen är prestationen uträknad per dag men kan också
räknas för en halv eller flera dagar.
Husdjursskötarna ha även ett beting att utföra,
som i detta fall kan kallas skyldighetsbeting. Slutligen
har utomlands använts ett slags beting, som består i
att ett beting, högre än det vanliga, utsättes som
arbetsuppgift vid brådskande tillfällen. Om arbetet utföres
inom den fastställda tiden, betalas ett visst tillägg till
den vanliga tidlönen. Arbete utöver den angivna
prestationen betalas icke extra och arbetet får heller icke
avslutas hur tidigt som helst. Denna bestämmelse har
tillkommit med tanke på dragarna, som i motsatt
fall kunde tänkas bli pressade över hövan.
Vid tilläggslön betalas jämte daglön från och med
en viss mängd utfört arbete (grundprestation) varje
ytterligare arbetsenhet med en viss summa, såsom vid
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
