Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunfläcksjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brunfläcksjuka
Brutto
1916 varit observerad i Sverige. Mellan olika sorter
och linjer av vete råda stora olikheter i mottaglighet.
Th. Lfs.
Brunjord, se Jordmåner.
Brunmosskärr, se Myr.
Brunmosstorv, se Jordarter, Lösa avlagringar och Torv.
Brunn. 1. Anordning för tillvaratagande av
grundvatten. En öppen B. anlägges vanligen så, att ett
schakt upptages i marken ned till ett
grundvattenförande lager, varefter stöd för schaktets väggar på
något sätt anordnas, så att dessa bliva bestående.
Förr gick man härvid vanligen så till väga, att väggarna
stensattes antingen med naturlig sten eller tegelsten.
Numera har man i stor utsträckning frångått
sten-sättningen och ställer i stället ned ringar av betong,
s. k. brunnsringar på varandra i schaktet. Dessa
komma således att bilda väggarnas stöd.
Brunnsöppningen täckes av ett s. k. brunnskar, tillverkat av
plank eller armerad betong och vanligen försett med
lock. Det är av vikt för vattenkvaliteten i en B.
att ytvatten hindras rinna ned i densamma. Detta
sker genom att planera marken så kring B., att
lutningen är från densammas öppning.
Under senare år har i stället för öppna B. s. k.
rör-brunnar kommit till stor användning. En sådan
rör-brunn kan bestå av ett med stålspets försett järnrör,
neddrivet i marken tillräckligt djupt. Nedtill är röret
genomborrat av fina hål, genom vilka grundvattnet
inströmmar och kan upphämtas med pump. En annan
typ av rörbrunn består av ett rör utan stålspets, vilket
neddrivits i marken under oupphörlig spolning med
vatten, varigenom den i röret inträngande jordmassan
avlägsnats. Grundvattnet får vid denna brunnstyp
intränga i rörets nerända. Rörbrunnarna bruka
föredragas framför öppna B., dels emedan de äro lättare
och billigare att bygga, dels äro riskerna för
ytvatten-förorening mindre.
För erhållande av grundvatten ur berg brukar s. k.
borrbrunnar anordnas. Medelst en maskindriven
stöt-borr göres ett hål i berget tillräckligt grovt att tillåta
nedsänkning av en pumpkanna. Bergbrunnar lämna
vanligen ett utomordentligt gott vatten.
"Vid anläggning av B. vid lantgårdar är det av
synnerlig vikt, att läget väljes lämpligt. Sålunda får ingen
risk förefinnas för tillströmning av förorenat vatten
exempelvis från djurstallar, gödselstäder eller mejerier.
Platsen bör därför ej ligga i närheten av eller nedanför
sådana ställen.
2. Brunn vid dikningar se Torrläggning. Y. G-n.
Brunnskrasse, se Krasse.
Brunrost benämnas två arter av rostsvampar*, av vilka
den ena angriper råg (Puccinia dispersa), den andra
vete (P. triticina). Den förra har skålrost på tungrast
och åkerrast (Anchusa officinalis o. arvensis), den
senare på vissa arter av sippväxter (mycket sällsynt,,
endast funnen i Amerika). Skålrosten torde i
intetdera fallet vara av väsentlig betydelse för svampen.
Sommarsporerna bildas i pulverartade, intill 1 mm
stora hopar av brun färg, som sitta företrädesvis på
bladskivorna; vintersporerna i mycket små, pricklika
samlingar, som länge äro täckta av den
gråskimrande-överhuden. Betydelsen av B. synes vara underskattad;,
uppdragande av motståndskraftiga sorter är ett
önskemål. Th. Lfs.
Brunrör, se Rör.
Brunröta, se Potatisbladsmögel.
Brunst, se Fortplantning.
Brunsten, se Mineral.
Brunven, se Ven.
Brunört, se Brunell.
Brutna groddar, som huvudsakligast förekomma hos.
vallbaljväxter, äro sådana som på grund av för hård
Brutna groddar av olika slag hos rödklöver.
nötning eller tröskning vid groning visa sig sakna
sammanhängande stam- och rotdelar, varför de ej
kunna utveckla sig utan äro värdelösa. H. W-e.
Brutto = utan avdrag. Ordet användes i ekonomiskt
samband som beteckning för intäkternas summa utan
avdrag för kostnaderna. Motsatsen är netto. Det i
lantbruksekonomien använda uttrycket
bruttoavkastning avser summerade värdet av från ett jord-
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
