Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränsle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränsle
Bussning
stenkol, koks, träkol eller ved (mest sågverksavfall
o. dyl.). Framställningen, som äger rum i s. k.
gasgeneratorer, kan ske på olika sätt, men innebär i
princip, att kolet och vätet i bränslet icke med luften
förbrännes till kolsyra, C02, och vattnet, H20, utan
omvandlas till koloxid, CO, och vätgas, H, ofta med
tillhjälp av vattenånga, som därvid sönderdelas av
kolet. Generatorgasen kommer således huvudsakligen
att bestå av de brännbara gaserna koloxid och väte
jämte större eller mindre mängd kväve, som
härstammar från den använda förbränningsluften. S. k.
vattengas innehåller dock nästan inget kväve.
Värmevärdena hos några gasformiga B. framgå av
nedanstående tabell.
Värmevärde
kgkal/m3 vid 0° och 760 mm
barometerstånd
Vätgas.............. 2 560
Acetylengas......... 13 600
Lysgas.............. 4 500
Vattengas........... 2 400
Generatorgas........ 1 100
A. B-g.
Brassen, se Endokrina körtlar.
Brödbagge, (Sitodrepa panicea L.), kallas en 2—3 mm
lång, oval, kullrig, rödbrun skalbagge, som är allmän
inomhus i bagerier, butiker eller annorstädes, där
mjölprodukter, speciellt hårt bröd förvaras. Larverna
äro vita, brunhuvade, krumböjda och ha föga
märkbara ben. Förpuppas inuti näringssubstratet. Angripna
produkter desinficeras enklast genom upphettning till
60° eller därutöver. Gamla, svårt angripna förråd
oskadliggöras helst genom bränning. A. T.
Brödticka, se Ticka.
Bröst, se Exteriörbedömning.
Brösta, se Seldon.
Brösthinneinflammation, lungsäcksinflammation,
pleu-rit, är en inflammation i den serösa hinna, som
bekläder brösthålans insida och lungornas yttre yta. B.
kan orsakas av perforerande sår å bröstväggen eller
hos nöt av främmande kroppar, som intränga via
nätmagen, eller ock kan B. utgå från sjukliga processer
i lungorna. Man kan skilja mellan en torr och en
fuktande eller exudativ B. Vid den torra formen
finner man hög feber och upphörd foderlust. Andningen
medför smärta och blir ytlig, hostan kort och
undertryckt. Vid fuktande B. kan så stor mängd vätska
ansamlas på botten i lungsäckarna, att lungornas
utrymme väsentligt minskas, varigenom andnöd
uppstår. I samband med lungtuberkulos uppstår ofta
tuberkulösa nybildningar å bröst- och bukhinna, vilka
kunna vara av betydande omfattning. Dessa gå sedan
gammalt under namn av pärlsot. Se närmare härom
under Tuberkulos. N. L.
Bröstkatarr, se Bronchitis.
Buffertverkan, se Reaktion.
Buffring, se Basutbyte.
Buffringsförmåga, se Kalkning.
Bujatrik, läroämne inom veterinärmedicinen, som
omfattar idisslarnas interna lidanden. N. L.
Buk, se Exteriörbedömning.
Bukhinneinflammation (peritonit) kan uppkomma till
följd av olika orsaker, såsom sår genom bukväggen,
bristning av måge, tarmar eller livmoder eller
inflammatoriska processer i bukorganen, som sprida sig ut
till bukhinnan. Hos nötkreatur är därjämte mycket
vanligt, att spetsiga metallföremål, såsom nålar eller
spikar perforera nätmagsväggen och åstadkomma en
B. (Se Mag-meUangärdsinflammation.) Hos de flesta
djur med undantag av idisslare har B. i allmänhet
benägenhet att sprida sig och bli utbredd, då man
träffar fibrin och exudat i hela bukhålan jämte
sam-manlödning mellan bukorganen. Samtidigt är
allmäntillståndet starkt nedsatt, djuret ömmar över buken
och har i regel hög feber. Hos idisslare har bukhinnan
förmåga att vid en retning så gott som omedelbart
reagera med fibrinutsvettning. Härigenom uppkommer
hastigt en sammanlödning mellan tvenne närliggande
organ, varigenom B. hos nöt vanligen blir begränsad
eller lokal. N. L.
Bukskällning kallas det skällande ljud, som stundom
uppkommer hos vallacker och hingstar under trav,
förorsakat av luftens ut- och inpressning i skåpet.
I. J-n.
Bukspottkörteln, se Endokrina körtlar och
Fodersmält-ningsorgan.
Bult är en slags skruv, som mestadels användes för att
sammanfoga järndelar men även kan användas för att
sammanfoga grövre trädelar. B. har cylindrisk form
och är helt eller delvis gängad. På den gängade delen
skruvas en mutter.
I Norrland användes ordet B. för att beteckna de
gamla tröskvältarna. N-g.
Bungekalk, se Kalk och Mineralfoder.
Bunke, se Artemisia.
Burows lösning är en lösning av aluminiumsubacetat
i vatten. B. beredes vanligen genom att man i en liter
vatten löser 1—2 matskedar av en blandning av 100 gr.
alun och 200 gr. blysocker. Förutom en svagt
desinfekterande verkan har B. även en sammandragande
förmåga. B. är ett ofarligt och synnerligen användbart
medel till baddning av inflammerade kroppsdelar eller
till omslag. Största verkan erhålles vid våtvarmt
omslag, och för detta ändamål har B. kommit till stor
användning, framför allt vid lymfangit hos häst. N. L.
Bushel, se Mått och vikt.
Buskhaek, se Röjningskniv.
Bussning, se Lager.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
