Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - By ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
By -
gårdar inom ett område, där först den uppodlade
åkerjorden och sedermera i mån av skifte även äng,
betesmark och skog kom att utgöra enskild egendom
(se Allmänning). I vissa delar av Norrland, Dalarne,
Värmland, Dalsland och Bohuslän skedde bebyggelsen
genom enstaka gårdar, som sedan genom upprepad
klyvning givit upphov till en B. med flera deltagare.
Utmärkande för en B. var tomternas anläggning,
vanligen i två rader utmed bygatan, radby, ibland
utmed två korsande vägar, ibland även såsom klungby
eller rundby kring en mittplats. Tomtens storlek och
läge var avgörande för gårdens andel i varje till B.
hörande åkergärde, vilket i landskapslagarna uttrycktes
med satsen: tomt är tegs moder. Vid det ännu enligt
1734 års lag gällande sol- och tegskiftet (se
Jorddelning) fördelades B:s odlade jord mellan byamännen
så, att för den östligaste gården utlades i varje gärde
en remsa, teg, belägen östligast och i storlek
motsvarande denna tomts relativa storlek i B., och likaså
för gården i sydost o. s. v. Från början voro i regeln
B:s gårdar lika stora, men till följd av arv, köp,
pantsättning o. dyl. ändrades detta. Ävenså kunde en granne
göra uppodling å B:s samfällda mark och därigenom
få en äga utöver sitt byamål. Å. E-d.
Byalag. Den av sol- och tegskiftet (se By) vållade,
ofta mycket svåra ägoblandningen inom en by
medförde, att grannarna samtidigt måste företaga de
brukningsåtgärder, som hörde till varje åkergärde,
och alltså överenskomma om sådd och skörd, hägnad,
vallsläppning, dikning, vägar m. m. Beslut härom
fattades på bystämma enligt den byordning, som
gällde för varje B. och vanligen fastställts av
häradsrätten. Ordförande var åldermannen, väld för ett
år i sänder. Efteråt hölls bygille eller grannöl under
mer eller mindre rituella former.
Ehuru modernare skiftesregler till största delen
upphäft det av Byggningabalken normerade inbördes
beroendet inom ett B., finnas dock fortfarande
samfällda ägor och andra förmåner, vilkas tillgodogörande
förutsätter beslut om gemensam förvaltning, utlejning,
ev. försäljning, och enligt lagen 13/„ 1921 om
förvaltning av bysamfälligheter m. m. kan delägare hos
domaren begära förordnande för lämplig person att
hålla sammanträde med delägarna för frågans
behandling. Å. E-d.
Bygg, se Murverk.
Byggnad, se Arbetarbostad, Lantmannabyggnader
och Vägbyggnad.
Byggnadsentreprenad kallar man ett avtal mellan en
byggherre och en entreprenör, varigenom den senare
förpliktigar sig att utföra ett fixerat byggnadsarbete
till ett pris, som grundar sig på ett avgivet anbud.
Det är ej endast byggnadsarbeten, som på så sätt
utlämnas på entreprenad, utan samma är förhållandet
- Byggnadsgrund
med många andra arbeten såsom målningsarbeten,
värme- och sanitära arbeten o. s. v.
Vid utlämnandet av ett byggnadsarbete på
entreprenad är det av stor vikt, att handlingarna på ett
klart och otvetydigt sätt ånge, vad som skall ingå i
entreprenaden. Det är ju helt naturligt, att en
entreprenör, som åtagit sig ett arbete till ett visst pris, ej
kan förmås att göra mer än han genom handlingarna
anser sig vara förbunden att utföra. Skulle därför
handlingarna vara tvetydigt formulerade på någon
punkt, kan detta ofta ge upphov till tvister mellan
byggherre och entreprenör.
Handlingar för en B. omfattar vanligen
huvudritningar samt arbets- och materialbeskrivning. I denna
senare anges, dels vilka material som skola användas
dels hur arbetet skall utföras. I den händelse arbetet
kommer att omfatta detaljer av mera invecklat slag,
måste även till handlingarna fogas nödiga
detalj-ritningar samt ibland särskild rumsbeskrivning. För
mera vanliga byggnadsdelar, om vilkas utförande
huvudritningar och beskrivningar lämna tillräckligt
besked, är det vanligt, att arbets- och detalj ritningarna
lämnas under arbetets gång.
Sedan entreprenör antagits för arbetet, upprättas
entreprenadkontrakt. I detta skall noga angivas
arbetets omfattning samt de handlingar, som ligga till
grund för detsamma. I entreprenadkontraktet anges
vidare, när arbetet skall vara slutfört samt
entreprenadsumman och på vilket sätt denna skall utbetalas.
Vidare angivas arbetstiden och de eventuella böter, som
entreprenören skall erlägga, om han ej blir färdig
på utsatt dag. Då parterna äro överens beträffande
kontraktets lydelse, undertecknas 2 exemplar av vilka
vardera parten tager ett. I de fall, då borgen skall
ställas för fullbordande av kontraktets bestämmelser,
avlämnas en godkänd förbindelse vid kontraktets
undertecknande. G. B-r.
Byggnadsgrund med erforderlig bärförmåga är ett
huvudvillkor för en byggnads goda bestånd. En god
undergrund bör vara tillräckligt fast, samt torr och sund.
Grundens bärförmåga måste vara så stor, att
sättningar genom sammanpressning av grundbottnen
ej uppstår. Det fasta lager, på vilket byggnaden
vilar, bör vara av tillräcklig mäktighet, framför allt
då lösare lager ligga under. Härigenom kan trycket
i det fastare lagret bättre fördelas.
Berggrunden är den bästa byggnadsgrunden.
Pinn-mo och lagrat grus äro vid tillräcklig mäktighet t. ex.
2—4 m en god grund. Sand bör hava större mäktighet
samt får ej genomströmmas av starka
grundvattensströmmar. Byggnadsgrund av lera är bättre ju torrare
leran är. Lerans benägenhet att svälla och krympa
ovan lågvattenståndet kan ofta ge upphov till
sättningar i byggnaden. Vid torv- och mossmark samt
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
