Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurfärgämnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurfärgämnen
Domsaga
inom växtvärlden (jfr Växtfärgämnen) och utgöra
hår- och hudfärgämnen hos människor och djur. I
djurkroppen sättas deras uppträdande i synnerhet i
samband med oxidation av aminosyran tyrosin, vilken
reaktion regleras av enzymet tyrosinas. Där detta
enzym saknas, blir hårbeklädnaden vit eller ofärgad.
Växtvärldens karotin* och karotinoider, som upptagas
med födan, övergå delvis oförändrade i mjölkens
smörfett liksom i kroppsfettet, som därav färgas
gulaktiga. Äggulans lutein utgöres av karotinoider
(huvudsakligen xantofyll) eller (delvis)
omvandlingsprodukter därav. Även flaviner äro gula färgämnen av
ytterst utspädd förekomst (mjölkens laktoflavin är av
betydelse på grund av dess överensstämmelse med
eller ytterst nära relation till Vitamin B3). Urokrom är
det normala gula urin-pigmentet. Dess
sammansättning är föga känd men det antages uppkomma ur
aminosyran tryptofan. O. S-g.
Djurföda (kött). I ett tillägg till den nya lagen om
köttbesiktning och slakthus har det föreskrivits, att
kött, som icke är tjänligt till människoföda, må under
vissa, av Kungl. Medicinalstyrelsen angivna
förutsättningar kunna få utlämnas till D. Det har för detta
bestämts ett minimipris av 15 öre per kg, varav
vederbörande slakthus, kontrollslakteri eller
köttbesikt-ningsbyrå har rätt att för det extra besvär, som
därvid förorsakas, tillgodogöra sig 20 % av
försäljningssumman. Nettopriset redovisas av respektive
förvaltningsmyndighet och tillställes ägaren av köttet. O. B-t.
Djurläkare, se Veterinär.
Djurplågeri, se Djurskyddslagstiftning.
Djurskyddsföreningar avse att öka intresset för
djurvärlden och motverka djurplågeri. Äldst i Sverige är
Göteborgs D., som under namn av Småfåglarnes
vänner bildades år 1869, närmast såsom en
naturskyddsförening. År 1870 stiftades Strängnäs D. och 1875
Svenska allmänna D. Numera finnas c:a 150 D.,
spridda över hela landet, av vilka några anställt
djurskyddsinspektörer med polisbefogenhet. År 1897
bildades ett centralförbund, som år 1929 omfattade
104 D. och 263 kommunala djurskyddsnämnder (c:a
15 000 medl.). Vart tredje år hålles en konferens av
ombud från anslutna D. Bland organ för D. märkas
Djurvännernas tidning (Centralförbundets organ),
Djurens rätt (Nordiska samfundets organ),
Djurskyddet och Sydsvenska djurskyddet. Å. E-d.
Djurskyddslagstiftning. Enligt Strafflagen 18: 16
bestraffas uppenbar grymhet vid behandling av djur
med böter och vid svårare fall med fängelse i högst
sex månader. Vid djurplågeri av svår beskaffenhet
får polismyndighet enligt lag 6/5 1921 omhändertaga
och låta avliva djuret, om ej på tillsägelse rättelse
sker. Veterinär skall tillkallas för att besiktiga djuret
och yttra sig om dess behandling. Finner han, att det
bör avlivas, skall det värderas av honom och en
annan sakkunnig person, varefter polismyndigheten (på
landet landsfiskal eller landsfogde) beslutar, huruvida
det skall avlivas, vårdas på ägarens bekostnad eller
försäljas för hans räkning. Åtal för djurplågeriet
måste väckas inom åtta dagar, eljest går åtgärden åter,
där så ske kan. Om domstolssammanträdet för målet
ej infaller inom 14 dagar efter polisbeslutet och djuret
ej avlivats eller försålts, kan ägaren hos K. B. begära
prövning av beslutet.
Förevisning av djur i s. k. menageri mot betalning
är förbjudet i K. F. 30/ls 1916, då det icke sker vid
cirkusföreställning för att visa dess dressyr. Vid
slakt av husdjur (lag därom 4/6 1937) skall djuret
bedövas omedelbart före blodets avtappande, dock
att kaniner och fjäderfä må avlivas utan bedövning
genom att huvudet hastigt skiljes från kroppen.
Enligt jaktstadgan 3/6 1938 får jakt icke bedrivas så,
att villebrådet tillfogas onödigt lidande, och den som
sårat villebråd, är skyldig vidtaga åtgärder för dess
uppspårande och dödande. Gift, spjut, pil, grop,
stock, sax, snara, limspö, flak, fälla och giller få ej
användas vid jakt och ej nät till fångst av sjöfågel.
Gift får dock efter länsstyrelsens medgivande utläggas
för kråka och skata. Sax och snara få användas i vissa
undantagsfall. Så gott som alla småfåglar utom
gråsparv och pilfink äro fridlysta under tiden 1/3—31/8,
deras ägg och bon likaså. För deras fångande under
annan årstid få ej användas snaror, burar, nät,
limspön och andra redskap för fångande eller dödande i
stor mängd. Å. E-d.
Dobcrmannpinselier, se Hundraser.
Dogeart, se Vagnar.
Dolomit, se Kalksten.
Dominerande, se Ärftlighetslära.
Domkraft. För att lyfta upp större tyngder ett mindre
stycke medelst tryck underifrån användes D., varav
flera olika slag finnas. En vanlig form är byggd på
användning av en kuggstång, som höjes med hjälp
av ett kuggdrev och en vev. Den mest effektiva D.
är den hydrauliska. Denna verkar på samma sätt
som den hydrauliska pressen. Medelst ett relativt
litet tryck med hävstång på en liten kolv i en vätska
kan man fortplanta trycket till en annan kolv och
samtidigt föröka detta lika många gånger, som ytan
på denna andra kolv är större än ytan på den
förstnämnda kolven. N-g.
Domsaga utgör området för en häradshövdings
ämbetsutövning såsom domare. Den svenska landsbygden
jämte städerna under landsrätt (som alltså sakna
rådhusrätt) är indelad i f. n. 116 domsagor,
omfattande ett eller flera tingslag (domkretsar), vilka i sin
ordning bestå av ett eller flera härad eller del av
härad (de forna domkretsarna). Inom varje tingslag
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
