Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Driftskontroll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Driftskontroll
Driftsstatistik
del endast berör kontantaffärer, är en lämpligt
uppställd sådan till stor nytta. Förändringar i värdet av
inventarier och förråd kunna i hög grad påverka den i
driften nedlagda förmögenhetens storlek. En
inventariebok, i vilken de förras värde noga fastställes vid
varje bokföringsårs början och slut är, liksom
uppgift om storleken av fordringar och skulder, nödvändig
för kontrollen över förmögenheten. Med hjälp av
nämnda uppgifter kan företagets bärighet i viss mån
överblickas. För den, som i detalj vill ha upplysning
om rörelsens årsresultat och hur det kommit till stånd,
är det icke tillfyllest med förmögenhetskontroll och en
kassabok, som endast registrerar inkomsternas och
utgifternas summa. Först måste inkomsterna ökas
med värdet av de naturaprodukter, som utlämnats
till ägare och anställda. Genom att därefter uppdela
inkomster och utgifter i grupper, vinnes möjlighet
dels att bekvämt se, varifrån företagets inkomster
härstamma och vart utgifterna gått, dels att jämföra
de olika posterna uträknade per ha med motsvarande
siffror från andra gårdar. Den, som har särskilt
höga arbetskostnader, kan draga den slutsatsen, att
för stor arbetsförbrukning är en svaghet i hans
hushållning. Den, som har producerat ett litet
skördevärde per ha och dessutom har små utgifter för
konstgödsel, har anledning förmoda, att han gödslat för
svagt o. s. v.
För att lämna underlag för kontroll av
hushållningsgrenarnas tekniska utbyte samt kalkylering, måste
bokföringen kompletteras med uppgifter rörande de
olika hushållningsgrenarnas produktion och den
kvantitativa inre omsättningen. Sålunda fordras
upplysning om fördelningen på olika djurslag av inköpt
kraftfoder, om mängden av djuren levererad gödsel
och från växtodlingen mottagna fodermedel av skilda
slag, om arbetsförbrukning för olika ändamål o. s. v.
För denna kontroll begagnas varu-, kreaturs- och
arbetsjournaler. Då dylika kvantitetsuppgifter icke
direkt beröras av den ofta växlande prisnivån för
jordbrukets produkter och produktionsmedel, ha de
ett stort värde vid kalkylering angående förändringar
i driftsplanen. G. Rbg.
Driftskredit, se Jordbrukskredit.
Driftsledarförbund, Alnarps, stiftades år 1937 och har
till uppgift att på lämpligt sätt verka för en god
sammanhållning mellan från Alnarps driftsledarkurs
utexaminerade elever, att sprida kännedom om denna
kurs samt att genom platsförmedling och
förhandlingar med andra organisationer verka för ett
förbättrande av medlemmarnas ekonomiska villkor. Antal
medlemmar år 1939 var 84. A. A-n.
Driftsledarekurs. I samband med den högre
lantbruksundervisningens omorganisation år 1933 inrättades
vid Alnarp en ettårig D. med uppgift att meddela
undervisning i de för ett rationellt jordbruks utövande
erforderliga teoretiska grunderna i och för utbildning
av lantbrukstjänstemän samt egna brukare av
medelstora och större jordbruk. Undervisningen meddelas
av lantbruksavdelningens vid Alnarp föreståndare
och av 5 ämneslärare samt dessutom erforderligt antal
speciallärare. Vid kursen kunna mottagas högst 30
elever. För inträde fordras att hava fyllt 22 år, att
äga god hälsa och goda kroppskrafter, att hava
genomgått lantbruksskola eller lantmannaskolas längre
kurs eller dess vinterkurs jämte fortsättningskurs
och erhållit betyget med beröm godkänd i
jordbrukslära, husdjurslära, fysik, kemi och botanik, att äga
godkända insikter i svenska och matematik i
realexamen, att hava med goda vitsord deltagit i praktiskt
jordbruksarbete under minst 3 år, i vilken tid
lantbruksskolekurs må inräknas. I undervisningsavgift
erlägger elev 100 kronor och för bostad 200 kronor.
För kosthåll, läkarvård m. m. betalar elev den avgift,
som institutets styrelse för varje år bestämmer.
Behövande elever kunna erhålla understöd av statsmedel
för kursens genomgående. A. A-n.
Driftsledarlön är det belopp, vilket årligen
gottskri-ves driftsledaren och hans medhjälpare som
ersättning för det intelligensarbete, som de presterat i
jordbruksföretagets tjänst. I det mindre jordbruket,
där brukaren själv svarar för driftsledningen och
dessutom i stor utsträckning deltager i det manuella
arbetet, är D. uteslutande ett räkenskapsmässigt
begrepp. Då driftsledningen lika väl som det manuella
arbetet förtjänar att honoreras, bör i räkenskaperna
alltid upptagas en särskild D. Om specialanställd
personal finnes, framgår storleken av D. direkt ur
lönekontot. I motsatt fall upptages D. till belopp lika
med lönekostnaden för motsvarande lejd arbetskraft.
Per har kan normalt räknas med en D. på 20 à 25 kr.
G. Rbg.
Driftsledning, se Arbetsledning.
Driftslära, se Jordbruksekonomi.
Driftsstatistik, sammanställning av viktigare data
utvunna ur en eller flera egendomars räkenskaper.
Man har skilt mellan vertikal och horisontell D. Den
förra formen innebär, att motsvarande uppgifter från
en och samma gård under ett antal på varandra
följande år jämföras. Ett studium av de olika posternas
förhållande år för år kan härvid understryka nyttiga
och ofördelaktiga utvecklingstendenser i driften. Den
horisontella D. förutsätter förhandenvaron av
bokföringsbyrå, där räkenskaperna för ett och samma
år från ett flertal brukningsdelar bearbetas efter
enhetliga principer. Genom jämförelser mellan de olika
gårdarnas resultat kunna viktiga lärdomar göras. I D.
böra intagas, dels sådana uppgifter vilka förmå
belysa driftens inriktning och tekniska resultat — ss.
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
