Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterbörd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efterbörd -
veterinär finner att E. sitter så löst, att den kan
avlägsnas, utan att livmodern skadas, bör den manuellt
avlägsnas, i annat fall bör livmodern behandlas med
lämpligt desinfektionsmedel.
Särskilt i de fall, då under förlossningen små skador
uppstå i förlossningsvägarnas slemhinnor och E. ej
avgår i rätt tid utan blir kvarsittande, inkommer
infektionsämne mycket lätt i livmodern.
Förlossningsvägarna, E. och livmodern bli i sådana fall synnerligen
lämplig växtplats för bakterierna. Här finnes i E.
avdöd vävnad samt dessutom i livmodern ofta
blod-koagler och fostervätskor, vilket allt utgör lämpligt
substrat för bakterierna, varjämte temperaturen är
lämplig för deras växt. Huruvida en kvarbliven E. är
ett allvarligt lidande eller ej för en ko beror på om den
är infekterad med sjukdomsalstrande bakterier eller ej.
— I sådana fall, där förlossningen drar lång tid,
kommer ofta i samband med krystvärkarna luften att
sugas ut och in under förlossningsarbetet varvid i
regel smittämnen och förruttnelsebakterier inkomma
i livmodern. Om E. då ej normalt avgår, följer lätt
en livmoderinflammation.
Sto är betydligt känsligare än ko och reagerar i regel
mycket allvarligt, om E. ej avlägsnas i tid. Antingen
följer allvarlig livmoderinflammation eller också s. k.
förlossningsfång. Om E. hos sto ej avgått 6 timmar
efter förlossningen, skall veterinär tillkallas. I de
flesta fall kan E. avlägsnas redan vid denna tidpunkt.
I sådana fall, då den sitter mycket fast, behandlas
livmodern med desinfektionsmedel, och ny behandling
företages efter några timmar eller följande dag.
Temperatur och allmäntillstånd följes noggrant de
närmaste dagarna. N. L.
Efterkontrollodling, se Fältkontroll.
Eftcrkrav, fordran som är avsedd att uttagas mot
avlämnande av vara eller lastningsdokument
(fraktsedel eller konossement), kvitto o. d. Är vara såld
mot E., får den ej disponeras av köparen, förrän
E.-beloppet inbetalats till post, järnväg eller rederi, som
redovisar det till avsändaren. Å. E-d.
Efterkultur, se Mellangröda.
Eftermjölkning, se Mjölkning.
Efterslåtter. Vanligen skördas vallarna två eller flera
gånger under sommaren. Första skörden torkas oftast
till hö, men den andra betas eller torkas till hö. Ibland
skördas tvenne snitt till hö och återväxten betas. De
senare skördarna kallas E., om de skördas till hö. Även
andra benämningar förekomma såsom angångsklöver,
sidskott m. m.
Värdet av E. beror på de vallväxter, som ingå, samt
tidpunkten för skörden. Timotej ger dålig återväxt;
klöver däremot och ännu mera lucern ge riklig
återväxt. JU senare E. tages på hösten, desto
vatten-haltigare brukar den bli och som följd härav också
- Egna hem
mindre värdefull som foder. Sent skördad E. är mycket
svår att torka, även om den hässjas. Den bör därför
hellre användas till ensilage eller också böra vallarna
betas. Jfr även Vall. N-g.
Eftersvärm, se Svärmning.
Eftersådd, se Vall.
Egna liem. I Sverige bedrives genom statens försorg en
egnahemsverksamhet, som i huvudsak har till ändamål
att för mindre bemedlade underlätta förvärvandet av
egna jordbruk av ändamålsenlig storlek och
ägosammansättning eller anskaffandet av bostadslägenhet.
De första spåren av en egnahemsrörelse i Sverige är
att finna på 1870-talet, då kronan mot bekväma
avbetalningsvillkor började försälja vissa hemman och
lägenheter. År 1898 väcktes i riksdagen en motion, vari
hemställdes, att en fond skulle bildas till beredande
av lättnader för mindre bemedlade att förskaffa sig
egna hem och jordbruk. Motionen avslogs, men
påföljande år tillsattes en kommitté för utredning av
egnahemsfrågan. På utredningen baserades en
proposition till 1904 års riksdag, vid vilken beslöts
inrättandet av en egnahemslånefond. Sedan det visat sig, att
ett av de viktigaste hindren för egnahemsrörelsens
utveckling vore svårigheten att uppdriva det
nödvändiga jordområdet, beslöt 1907 års riksdag
inrättandet av en jordförmedlingslånefond. Från densamma
skulle till bolag, förening eller hushållningssällskap
utlämnas lån för inköp och styckning av för
egnahemsändamål lämpliga egendomar.
Efter omorganisation på grund av beslut vid 1939
års riksdag har rörelsens handhavande ute i länen i
huvudsak överförts från ovannämnda organ till
särskilda helstatliga egnahemsnämnder.
Hushållningssällskapen ha avkopplats från egnahemsverksamheten.
Den förmedling av egnahemslån, som under en följd
av år bedrivits genom kommuner, ekonomiska
föreningar och aktiebolag inskränkes efter
omorganisationen till lån för bostadsändamål och skall endast
avse lokalt begränsade områden. Hela rörelsen står
under överinseende av den år 1928 inrättade
Egnahemsstyrelsen (före 1939 Statens Egnahemsstyrelse).
Egnahemsrörelsen siktade tidigare till nybildning
av jordbruksföretag och bidrog på så sätt till att vid
jordbruket såsom egna företagare binda en stor
jordbruksbefolkning. Denna inställning har så småningom
övergivits. I den proposition, som låg till grund för
1939 års riksdagsbeslut erkännes, att en överflyttning
av arbetskraft från jordbruket till andra näringar icke
bör motverkas i den mån en sådan överflyttning är
betingad av en naturlig utveckling inom det
ekonomiska livet. Egnahemsverksamheten skall särskilt
uppmärksamma sådana fall där en person behöver
ekonomiskt stöd för att från en ärvd gård utlösa sina
med-arvingar eller för att frilösa arrendeställe. Även i
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
