Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektriska motorer
Elektriska motorer
Den elektriska mätaren består av en liten motor, som
driver ett räkneverk.
Fördelen med växelströmmar är, att dessa lätt kunna
transformeras till olika spänningar. När elektriciteten
skall sändas långa sträckor, bör spänningen vara hög,
ty energiförlusten i ledningarna blir då mindre. En
transformator består i princip av en mjukjärns-
generator. Strömmen från denna går till en
transformator, där spänningen ökas till 100 000—130 000 voit.
Denna höga spänning användes, för att
energiförlusterna under transporten skola bli så små som möjligt.
P"rån kraftverket går strömmen ut till
transformatorstationer, där spänningen åter transformeras ned,
och sedan till mindre lokala transformatorer. I dessa
Elektricitet. Fig. 3. Truminduktor.
cylinder. Omkring denna äro lindade två trådspolar,
den ena med få varv, den andra med många varv. När
man genom den förra släpper en lågspänd växelström,
uppväxer och bortdör ett magnetfält i takt med
strömmen. Därvid induceras i den andra spolen en högspänd
växelström. Ju flera varv det finnes, ju högre blir
spänningen. Släpper man genom den andra spolen en
högspänd ström, får man i den första en växelström med
lägre spänning.
Glödlampan består av en kula av glas, vilken är
lufttom eller ännu hellre fylld med en gas, som ej
angriper glödtråden, exempelvis kväve. Glödtråden är
en tunn tråd av ett ämne med hög smältpunkt, till
exempel volfram. När den elektriska strömmen går
igenom tråden, upphettas den, så att den glöder.
Lampan är gasfylld, ty därigenom förhindras att
tråden förgasas. En lampas effekt anges i vatt. Mot en
vatt svarar ungefär ett normalljus.
När man förr i tiden ville utnyttja de naturliga
krafttillgångarna i Sverige, måste man lägga smedjan eller
kvarnen vid ett vattenfall. Endast mycket korta
sträckor kunde kraften överföras medelst linor eller
axlar. I elektriciteten har man emellertid funnit ett
sätt att transportera energi långa sträckor. Vid många
vattenfall, Porjus, Älvkarleö, Trollhättan, Lilla Edet,
m. fi. har byggts kraftverk, som leverera
hundratusentals hästkrafter. Genom kanaler och tunnlar ledes
vattnet till turbinerna. Av dessa finnas olika
konstruktioner, men i princip får vattnet påverka
snedställda skovelblad. Turbinen driver en växelströms-
Elektricitet. Fig. 4. Lindning av trumankare.
sänkes spänningen till 130—220 voit för
belysningsändamål och till omkring 400 för motordrift.
För att åstadkomma en jämnare energiförbrukning
samarbetar de stora kraftverken och med dem
ångkraftverket i Västerås.
Om motståndet i en elektrisk ledning av någon orsak
blir litet, exempelvis om två ledningstrådar komma
i kontakt med varandra (kortslutning), blir
strömstyrkan mycket stor. Därvid uppvärmes ledningen
kraftigt, och risk för antändning uppkommer. För att
förhindra detta insättés i nätet säkerhetsproppar.
I dessa får strömmen gå genom en fin tråd. Då
strömstyrkan nått ett visst värde, smälter tråden, och
strömmen brytes. H. J-n.
Elcktrifieringsförening, se Föreningsrörelse.
Elektriska maskiner, se Elektricitet ech Elektriska
motorer.
Elektriska motorer äro vanligen utförda för antingen
likström eller växelström. Endast mycket små motorer
göras användbara för båda strömslagen.
Likströmsmotorer förekomma ytterst sällan i lantbruket,
frånsett som startmotorer i bilar och traktorer.
E:s huvuddelar äro: stator med lagersköldar samt
rotor med motoraxel och ev. remskiva.
I likströmsmotorn utgöres statorn av starka
magneter. Rotorn utgöres av en trumma med trådlindning.
Från denna lindning gå uttag till den s. k. kollektorn
(strömfördelaren), en på motoraxeln centrerad krans
av kopparlameller isolerade från varandra. Mot denna
kollektor släpa de s. k. borstarna. Strömmen, som
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
