Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ensilering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensilering
Enzym
Ensilering. Fig. 2. Tornsilo.
silo, båda i regel av ohyvlat och ospontat virke.
Översilon tjänar endast till att leda fodret ned i undersilon
och borttages några dagar efter inläggningen. Den
kan följaktligen användas till flera undersilor.
Ur både inläggnings- och utfodringssynpunkt kunna
ofta tornsilor vara att föredraga. Dessa göras högst 7 m
höga för undvikande av allt för starkt tryck på
bottenpartierna och en därigenom ökad avgång av pressaft,
som innehåller en del näringsämnen. Förutom av
trä kunna tornsilor, liksom också gropsilor, utföras av
cementsten eller betong.
A. I. Y.-metoden är på det hela taget att betrakta
såsom ett recept, som man ej nämnvärt kan avvika ifrån,
om man vill vara säker på ett gott resultat. Därför äro
detaljerade anvisningar över tillvägagångssättet
utarbetade. Råd i A. I. Y.-frågor lämnas bl. a. av
hushållningssällskapen eller direkt från Föreningen
Syrafoder u. p. a., Stockholm. B. Gr.
Ensittarlagen, gängse benämning å lagen 18/„ 1925
om rätt för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område. E. kan tillämpas, då
marken upplåtits för brukande eller bostadsändamål på
nyttjanderättshavarens livstid eller ock så, att den vid
ansökan om inlösen mera än tio år i följd redan
innehafts, resp. med inräknande av återstående
upplåtelsetid kommer att innehavas av annan än ägaren.
Dessutom fordras, att ensittaren på det ofria området äger
ett boningshus, som lämnar nöjaktig bostad under
hela året åt honom och hans familj, samt att detta
hus fanns uppfört där den 1 jan. 1919. Slutligen måste
minst % av det värde, som marken med byggnader
äger, belöpa på ensittarens byggnader. Inlösen får ej
ske, om huvudfastigheten eller därmed sambrukad
egendom åsamkas avsevärd olägenhet, men i så fall blir
jordägaren skyldig att lösa ensittarens byggnader.
Marken får ej till mer än hälften ägas av Kronan, stad,
köping eller municipalsamhälle. Lösningsrätten går
förlorad, om nyttj anderätten förverkas.
Ensittaren får senast å dagen för markens
avträdande, resp. hans stärbhus inom 90 dagar från
dödsfallet vid livstidsstädja, hos länsstyrelsen begära
förordnande för lantmätare, som med två gode män dels
avgör, huruvida E. kan tillämpas, dels i så fall
bestämmer lösen samt avstyckar området (se Jorddelning).
Ensittaren skall sedan inom 90 dagar från beslutets
laga kraft hos länsstyrelsen deponera löseskillingen att
tillhandahållas jordägaren, ev. inteckningshavare.
Området blir fritt från inteckningar. Förrättningen betalas
av ensittaren, såvida han ej har svag ekonomi, då
staten betalar. Å. E-d.
Enskild väj), se Väglagen.
Enskärig plog, se Plog.
Ensädcsbruk, se Växtföljd.
Enzooti, djursjukdom, som ideligen återkommer på
viss ort eller i viss djurbesättning. Orsaken kan vara
en envist kvardröjande smitta, men man använder
E. även om mera oklara lokala sjukdomar, som
möjligen kunna sammanhänga med markbeskaffenhet e. dyl.
Motsvarande sjukdomar för människan kallas endemi.
G. Dbg.
Enzym eller ferment kallas en klass av högmolekylära,
organiska substanser, vilka bildas i levande växt- och
djurceller och som ha förmågan att katalysera olika
kemiska reaktioner, till vilka organismernas liv och
utveckling äro knutna. Enligt den moderna
föreställningen äro E. kemiskt uppbyggda av en lågmolekylär,
katalytiskt aktiv grupp (coenzym, agon) kopplad till
en kolloid »bärare» (apoenzym, feron), vilken senare
sannolikt som regel utgöres av ett äggviteämne. Den
aktiva gruppen bestämmer vilken art av kemiska
reaktioner, som E. kan katalysera, medan däremot
»bäraren» är ansvarig för E:s specifitet, d. v. s.
bestämmer, vilka ämnen E. kan angripa. Särskilt de
senaste årens undersökningar över oxidations- och
reduktionsenzymerna stödja starkt denna
uppfattning. Ett flertal E. (t. ex. ureas, pepsin, trypsin,
amylas, lipas) ha nu framställts i kristalliserad form.
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
