Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fett
Filtsjuka
Inom stearinljusfabrikationen användes i första
hand talg, varur framställes stearinsyra (i dagligt tal
»stearin»).
En relativt ny gren inom fettindustrien går ut på
»härdning» av mindervärdiga oljor, främst trän, med
hjälp av vätgas och finfördelat nickel såsom
kontaktsubstans. Därvid upptages väte av de omättade F.
varvid fasta F. erhållas. O. S-g.
Fettansättning, se Köttkvalitet.
Fettbalans. För kontroll över att den invägda mjölkens
fetthalt icke genom slarv eller okunnighet delvis går
förlorad, upprättas i mejerierna varje månad en F.
Med utgångspunkt från den invägda mjölkens kvantitet
och fetthalt noteras den invägda smörfettmängden.
Vidare noteras kvantitet och fettprocent i försåld
mjölk och tillverkade produkter. De på så sätt erhållna
smörfettkvantiteterna jämföras med varandra. Skulle
den mottagna smörfettmängden vara större än den
försålda har ett underskott uppstått. Detta bör vara
så litet som möjligt, såvida driften handhaves på rätt
sätt. E. C-g.
Fettbestämning (fettanalys) innebär påvisande av fett*
i ett utgångsmaterial jämte fastställande av fettets
mängd och dess kvalitet. F. utföres i första hand så,
att materialet behandlas (extraheras) med något
fett-lösningsmedel, vanligen eter, varpå eterlösningen av
fettet indunstas och den feta återstoden (»råfettet»)
väges.
Till fastställande av fettets art och renhet finnas
ett stort antal metoder, med vilka man i åtskilliga fall
kan ernå full visshet angående fettets ursprung och
halt av föroreningar.
Fettets härskenhetsgrad fastställes genom
bestämning av dess s. k. syretal, som anger hur stor mängd
fria fettsyror, som bildats genom fettets härskning,
varvid fritt glycerin och fria fettsyror frigöras ur det
ursprungliga neutralfettet.
Fettets förtvålningstal (Köttstorfers tal) är den mängd
kalilut, som erfordras för dess fullständiga
sönderdelning, varvid såplösning bildas. Förtvålningstalet ger i
vissa fall upplysning om fettets art och om
inblandningar av t. ex. mineraloljor, som ej kunna försåpas. Ett
stort antal fetter och feta oljor med förtvålningstal
mellan 170 och 200 kunna emellertid ej åtskiljas på
denna väg.
Ett fetts jodtal är ett uttryck för den kvantitet jod,
som kan bindas vid de omättade fettsyrorna i ett fett.
Fetter, innehållande enbart mättade fettsyror, ha
sålunda jodtalet 0, medan de torkande oljorna ha jodtal
uppgående till 180 och däröver. Hehners tal anger
mängden av de i vatten olösliga fettsyrorna, ingående i
ett fett, Polenskes tal mängden flyktiga (destillerbara)
fettsyror, icke lösliga i vatten, och Reichert-Meissls
tal mängden flyktiga fettsyror, lösliga i vatten. Acetyl-
talet är ett mått på den mängd ättiksyra, som kan
bindas av fetter, innehållande s. k. hydroxylhaltiga
fettsyror, och är av särskild betydelse för fastställandet
av ricinolja och rapsolja.
Även fettets och fettsyrornas smält- och
stelnings-punkt, dess ljusbrytningsförmåga, färgreaktioner med
ett antal färggivande kemiska reagens och s. k.
elai-dinreaktion med rykande salpetersyra utnyttjas vid
F., som trots det stora antalet olika arbetsmetoder dock
i enstaka fall erbjuder nästan oöverstigliga svårigheter.
För kvantitativ F. av åtskilliga material, såsom mjölk
och ost, finnas utarbetade praktiska specialmetoder,
som huvudsakligen gå ut på att avläsa fettets mängd
efter dess avcentrifugering i närvaro av svavelsyra.
O. S-g.
Fettdigestion, se Fodersmältning.
Fettemulsion, se Margarin.
Fettets färg, se Köttkvalitet.
Fettets konsistens, se Foderanalys.
Fettsvansfår, se Fårraser.
Fettsyror, se Fett och Mjölk.
Fettvävnad, se Hud.
Fiber, se Stödjevävnad.
Fibertorv, se Torv.
Fibrin, se Blod.
Fideikommiss, egentligen testamentariskt förordnande,
betecknar vanligen den egendom, fast eller lös, som
enligt F. skall tillfalla vissa personer, oftast medlemmar
av familjen, familje-F. Redan år 1810 upphävdes rätten
att instifta F. i fast egendom, och genom
testaments-lagen 25/4 1930 (gäller icke vanlig gåva) har F. i lös
egendom inskränkts till testamentstagares avkomlingar i
nästa led. År 1910 funnos 162 jordfideikommiss med
ett sammanlagt taxeringsvärde av 121 mill. kr., de
flesta i Skåne och Mälarlandskapen. Förslag om deras
avskaffande med hänsyn till nackdelarna av den
inskränkta förfoganderätten över stora jordkomplex har
i ett betänkande är 1935 framlagts av en kommitté
under E. Sandströms ordförandeskap.
K. Maj:ts medgivande fordras för inteckning, ev.
utbyte av F. För arrende* av F. gälla särskilda
bestämmelser. Å. E-cL.
Figurplöjning, se Plöjning.
Filialgeneration, se Ärftlighetslära.
Filmjölk eller surmjölk beredes av helmjölk ibland
försett med grädde (gräddfilmjölk). Mjölken till F.
skall enligt pastöriseringsförordningen vara
pastöri-serad till minst 80°- Den avkyles till c:a 20° och
tillsättes upp till 5 % renkultur (se Syrväckare). När
mjölken koagulerat fullständigt kyles F. och är
färdig för förtäring. E. C-g.
Filtrost, se Rostsvampar.
Filtsjuka, av en basidsvamp, Hypochnus solani,
förorsakad sjukdom hos potatis. Namnet härleder sig
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
