Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostsprickor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frostsprickor
Frostsprickor. Askstam med övervallad frostspricka.
Frostsprickor kunna uppstå i en trädstam genom att
vid stark kyla sammandragningen är starkare i
tan-gentiel än i radial riktning, beroende på den snabbare
avkylningen i stammens yttre delar. Dessa sprickor
gå i radiens riktning. När värmen åter stiger, sluta
sig F. men läka ej. I ytan sker dock en övervallning
av sprickan genom livligare vedbildning, varigenom
en list uppstår. Denna hinner dock vanligen ej bli
nog stark att motstå spänningen, då stark kyla ånyo
inträder, utan den spränges, varefter följer ny
övervallning. På så sätt uppstår frostlister. De förekomma
särskilt på ask, lönn, alm, ek, ibland även på en del
andra lövträd. F. förekomma mera sällan på barrträd.
De äro svåra att upptäcka vid avverkningen men
framträda vid det sågade virkets torkning. R. L-k.
Frukt kallas botaniskt sett den bildning, fruktbladen,
de honliga organen i blomman giva upphov till efter
äggcellens befruktning, i vissa fall även utan sådan.
Fruktväggen bildas sålunda av fruktbladen, de
inneslutna fröna av fröanlagen. Man skiljer mellan torra
och köttiga F., ehuru begränsningen ingalunda är
skarp. Bland de förra urskiljas tre huvudtyper: nöt,
- Fruktlagring
kapsel och klyvfrakt, bland de senare två: bär och
stenfrukt. Nöt är en oftast enfröig F., som avfaller
oöppnad; hit höra också nötbalja och nötskida, bägge
till sin anläggning kapslar, som emellertid ej öppna
sig, emedan blott ett frö utvecklas i dem. Kapsel
eller fröhus är en torr, vanligen flerfröig F., som efter
mognaden öppnar sig och utsläpper fröna.
Ärtväxternas balja är en kapsel, bildad av ett fruktblad, som
klyver sig både efter de sammanvuxna
fruktblads-kanterna och efter medelnerven, de korsblomstrigas
skida en kapsel bildad av två fruktblad, som
hopvuxit med kanterna, men likväl genom en s. k. falsk
skiljevägg, utvuxen från bladkanterna, uppdelats i
två rum. En kapsel, som bildats av två eller fiera
fruktblad, kan bli flerrummig, om dessa
sammanvuxit efter invikning, enrummig, om kanterna av
fruktbladen växa ihop utan invikning. Kapslar kunna öppna
sig på åtskilliga olika för olika släktskapskretsar
karakteristiska sätt. Klyvfrukter sönderfalla vid
mognaden i enfröiga delstycken, antingen på längden eller
på tvären, och delstyckena förhålla sig sedan som
nötter. Särskilda benämningar på torra F. äro också
vingfrukt och hinnfrukt; den förra utmärkt av en
vinglik kant, som bidrager till spridning med vindens,
hjälp, är vanligen en nöt, stundom dock en klyvfrukt,
såsom hos lönnen. Den senare är en tunnväggig nöt»
vars fröskal sammanvuxit med fruktväggen; ett gott
exempel utgör vetekornet.
Bäret har en alltigenom saftig vägg, vanligen
omslutande ett flertal frön med hårt skal. Stenfrukten
däremot har blott den yttre delen av väggen saftig»
under det den inre är hård; ett krusbär är således ett
verkligt bär, ett körsbär däremot en stenfrukt. Ingår
i vad som brukar kallas en F. mera än fruktbladen,
uppstår en falsk F. eller skenfrukt. Oftast är det
blom-bottnen, som deltar i bildandet av en sådan, t. ex.
äpple och päron, där de verkliga F. äro kapslar
(fröhuset), liksom ett smultron, där de egentliga F. äro
nötter, de små »gryn», som sitta på ytan. Ett fikon är
en hel blomställning, vars stamdel blivit söt och
köttig. Stundom sammanväxa flera F. till en samfrukt„
t. ex. hos hallon, som sålunda icke är något bär utan
en samling små stenfrukter. Frölösa F. förekomma
i en del fall, där fruktämnet utvecklas, utan att frön
utbildats, t. ex. blodapelsin, korint, banan. H. G. S.
Fruktblad, se Blomma.
Fruktcentral, se Andelsförening.
Fruktcsseneer, se Estrar och Oljor.
Fruktförsäljninflsföreninfl, se Andelsförening och
Föreningsrörelse.
Frukthandel, se Fruktodling.
Iruktluijrinc|, förvaring av frukten från
nedplock-ningen till tiden för förbrukning eller försäljning.
Flera olika faktorer påverka fruktens hållbarhet.
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
