Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröår
Fuktighet
5—7 år, boken ojämnare. För tillgodoseende av det
årliga behovet av skogsfrö måste insamling ske under
F. och fröet förvaras på lämpligt sätt för att ej förlora
sin grobarhet, vanligen i hermetiskt tillslutna kärl.
Genom att tallens kottbildning är tvåårig, kan man
på sommaren bedöma fröskörden för vintern 1 y2 år
senare. Riklig kottsättning på gran förebådas ofta
av livlig skottfällning hösten ett år före skörden.
Skottfällningen orsakas särskilt av ekorrar, som
eftersträva blomknopparna. R. L-k.
Fuchsia, Bloddroppe, växtsläkte av familj
Oeno-theraceae, omfattande ett 60-tal arter. Flera odlas
som prydnadsväxter. F. har hängande blommor med
färgade foderblad och det finns såväl upprätta
former som sådana med hängande grenar. G. Dbg.
Fuktighet. Den F., som luften alltid i större eller
mindre mängd innehåller, härstammar till allra största
delen från världshaven. Från dessa liksom från alla
vattenytor avdunstar ständigt vatten i form av ånga,
vilken sprides genom luften. Denna ånga är färglös och
fullkomligt genomskinlig, varför vi icke kunna uppfatta
densamma genom synen. Först sedan ångan utfallit
i form av vatten i små droppar, som bilda moln eller
dimma, blir vattnet i luften synligt för oss. Ur molnen
utfaller sedan vattnet i form av regn eller snö. Liksom
alla gaser utövar vattenångan ett bestämt tryck på
en yta. Detta tryck stiger, om mängden vattenånga
per volymsenhet växer och om temperaturen vid
konstant mängd vattenånga ökas. Om man alltså
låter vattenångan intaga en bestämd volym vid en
konstant temperatur och så minskar denna volym,
ökas ångans tryck. Utför man detta experiment, visar
det sig emellertid, att ångan, då volymen minskats
tillräckligt mycket och alltså trycket stigit till ett
bestämt värde, börjar övergå i flytande form. Därvid
blir dess tryck konstant. Det tryck, vid vilket
vattenångan övergår i vatten, kallas dess mättningstryck.
En ångas övergång i flytande form kallas kondensation.
En ångas tryck brukar mätas i mm kvicksilver.
Vattenångans mättningstryck stiger med stigande temperatur.
Då trycket stiger med växande mängd vattenånga,
innebär detta också, att mängden vattenånga, som kan
förekomma i en bestämd volym, växer då temperaturen
ökas. De lagar, som här omnämnts, gälla oberoende
av om andra gaser finnas närvarande alltså även i
luften. Följande lilla tabell angiver vattenångans
mättningstryck och vattenångas mängd i kbm luft, då
mättningstryck råder.
-20 —10 0 +10 +20 +30
0,96 2,16 4,58 9,21 17,54 31,78
genom formeln ;
Detta uttryck kallas den relativa
Temperatur, °C...
-Vattenångans mätt-1
ningstryck, mm . .. |
Vattenångans vikt i I
g per kbm luft vid 1,10 2,38 4,85 9,42 17,32 30,40
mättningstryck ... )
Om F. är mindre än den mängd, som motsvarar den
mättade vattenångas tryck, säges ångan vara
överhettad. Detta är i allmänhet fallet i luften. Luftens
F. kan angivas med det tryck, som vattenångan
utövar. Då F. angives på detta sätt, måste man
samtidigt veta temperaturen och vattenångans
mättningstryck vid denna temperatur för att erhålla en
uppfattning om huru nära mättningstrycket F. är.
Därför angiver man F. i allmänhet i procent av
mättningstrycket. Om vi kalla mättningstrycket
em och det vid samma temperatur uppmätta trycket
för e uttryckes denna procentuella fuktighetshalt
100 e
em
F. Det gives även ett annat sätt att uttrycka
fuktighetsmängden i luften i förhållande till mättningstrycket.
Det sker genom angivandet av det s. k.
mättnings-deficit eller fuktighetsdeficit. Detta är skillnaden
mellan mättningstrycket vid förhandenvarande
temperatur och det då härskande ångtrycket, alltså
em—e. Angivandet av mättningsdeficit har mycket
stor betydelse för avgörandet av den mängd vatten,
som vid tillfället avdunstar från markytan, alltså
för uttorkningen av denna. Avdunstningen av vatten
i form av vattenånga växer med växande
mättningsdeficit och är noll, då denna storhet är noll.
Avdunstningen växer även med vindhastigheten. Den är alltså
större ju större mättningsdeficit och vindhastighet
vid tillfället är. Därvid tillföres luften naturligtvis
F. och mättningsdeficit sjunker.
Förekomsten av vattenånga i atmosfären är av den
allra största betydelse för livet på jorden. Dess
betydelse inskränker sig icke endast därtill, att den
möjliggör uppkomsten av nederbörd. Även dess förhållande
till strålning är av stor vikt. Under det att
vattenångan liksom luften i övrigt genomsläpper en stor del
av solstrålningen, absorberar den till stor del jordens
egen utstrålning. Alla kroppar utstråla energi. Denna
kan yttra sig som ljus eller som värme, eller bådadera.
Solens stålningsenergi giver ljus och värme. Jordens
strålningsenergi giver icke ljus men värme. Jorden
utstrålar lika mycket energi, som den mottager från
solen. Denna utstrålning fortgår natt som dag. Under
dagen överväger instrålningen och jorden uppvärmes
åtminstone under sommaren. Under natten
överväger utstrålningen och jorden avkyles. Dock
mottager jorden även under natten strålning och detta
är vattenångans förtjänst. Vattenångan har nämligen
den egenskapen att absorbera d. v. s. tillgodogöra sig
den värmestrålning, som jorden utstrålar. Därvid
uppvärmes luften av jordstrålningen och en stor del
av värmestrålningen återsändes mot jordytan. Ju
större halt av ånga atmosfären håller, desto mindre
avkyles därför under natten markytan. Om vatten-
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
