Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningsmotorer
Förbränningsmotorer
Förbränningsmotorer. Fig. 6. Schematisk bild av 2-takts förgasaremotor.
vändläget, frilägges därvid först utloppsöppningen,
genom vilken den förbrända gasen börjar strömma ut,
samt omedelbart därefter överströmningskanalens
öppning. Genom den senare blåses luft eller
gasblandning från vevhuset över och fyller cylindern. För att
denna nya gas icke skall blåsa direkt ut genom
utblås-ningsöppningen, kan kolven på en 2-taktsmotor vara
försedd med en kam, som riktar gasströmmen uppåt.
I stället kan också förekomma, att motorn har två
överströmningskanaler, vars gasströmmar mötas vid
inströmningen i cylindern och därigenom kastas
uppåt. Efter andra slaget, förbränningsslaget, är
således 2-taktmotorns arbetsförlopp fulländat och ett
nytt kan börja.
Med hänsyn till sättet för förgasning, gastillförsel,
tändning m. m. skiljer man på bl. a.
förgasaremotorer
tändkulemotorer
hesselmanmotorer och
dieselmotorer.
Förgasaremotorns cylinder matas med färdig
gasblandning. Motorn kallas därför stundom gasmotor.
I de övriga tre, som ofta kallas oljemotorer, tillföres
bränslet genom direkt insprutning i cylindern.
Förgasaremotorn karakteriseras därav, att såväl
förgasning av bränslet som den bildade gasens blandning
med luft i huvudsak sker i en s. k. förgasare utanför
cylindern. Antändningen sker med hjälp av
elektricitet. Motortypen utföres både som 4-takts och som
2-takts. Förgasarmotorn drives vanligen med bensin
eller liknande lättflyktigt bränsle, men kan även
anordnas för mera svårflyktiga såsom fotogen m. fi.
Förgasaren utgör början på det insugningsrör, genom
vilket motorn suger in luft. Av den schematiska fig. 7
framgår att en s. k. spridare sticker in i detta
insugningsrör. Denna spridare hålles ständigt fylld med bränsle
tack vare flottören. Den senare är placerad i det s. k.
flottörhuset. Den utgöres av en tät metalldosa eller av
kork och flyter därför på bränslet, som rinner till
genom en rörledning. Bränslet stiger samtidigt i
spridare och flottörhus. Då det nått spridarens
munstycke, har flottören lyfts så högt, att den genom en
ventilanordning stänger till bränsleledningen. Så snart
bränsle förbrukas, insläpper flottören nytt sådant. När
motorn suger in luft genom insugningsröret, suges
även bränsle ur spridaren. Detta bränsle förgasas,
åtminstone delvis, och blandas med luften. Cylindern
matas alltså med färdig gasblandning.
Mängden insugen gasblandning måste kunna
regleras, för att motorns avgivna effekt eller hastighet skall
hållas lämplig. Detta sker med ett vridbart gasspjäll,
placerat i insugningsröret. Gasspjället regleras på
traktorer och stationära motorer ofta automatiskt av en
s. k. regulator men på automobiler med en liten pedal.
Naturligtvis kan även handreglering förekomma.
Av största vikt är att gasblandningens
sammansättning är riktig. Den får ej vara fet, d. v. s. innehålla
för mycket bränsle i förhållande till den insugna
luftmängden, och ej heller mager, d. v. s. innehålla för
litet bränsle. Detta avpassas genom rätt val av
hålstorleken på spridarens munstycke. Ofta är detta
munstycke utbytbart. På traktormotorer förekommer
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
