Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föreningsrörelse –-
Förening för skogsvård, se Skogsvårdsföreningar.
Föreningsbete, se Gemensamhetsbete.
Föreningsbyrå, se Lantbrukssällskap, Sveriges Allmänna.
Föreningslagstiftning, se Andelsförening och
Föreningsrörelse.
Föreningsråd, se Föreningsrörelse.
Föreningsrörelse torde numera, evad det avser
jordbruket, vara den vanligaste svenska beteckningen för
det internationella ordet kooperation*, som betyder
samarbete eller samverkan. Alltjämt användas
emellertid även de tidigare vanligare benämningarna
föreningsväsen, andelsväsen eller andelsrörelse. De båda
sistnämnda ha dock en något snävare betydelse och
svara närmast mot beteckningen ekonomisk F. eller
kooperation i den begränsade betydelse, denna senare
benämning givits i vissa länder. — Jordbrukets F.
användes som en sammanfattande beteckning för
allt samarbete bland jordbrukarna i föreningsform,
evad det avser ideellt, fackligt eller ekonomiskt
samarbete. Jordbrukets ekonomiska F., ibland även
jordbruks- eller lantmannakooperation användes som
beteckning för det samarbete bland jordbrukarna, som har
till huvudsakligt ändamål avsättning av jordbrukets
produkter, inköp av jordbrukets förnödenheter eller
anskaffande av kredit. Under denna beteckning bör
emellertid även hänföras en hel del för anskaffande och
hållande av gemensamma produktionsmedel bildade
föreningar, vilkas verksamhet är av rent ekonomisk
karaktär, även om de ej alltid äro inregistrerade som
ekonomiska föreningar. Ehuru F. sedan långa tider
tillbaka utnyttjats av vårt lands jordbrukare, är det
först under det senaste halvseklet och speciellt de
senaste tio åren, som den fått en verkligt stor
omfattning.
Systematisk översikt över F.
På grund av den stora omfattning F. har i våra
dagar och på grund av att den spänner över så många
och vitt skiftande områden-, stöter varje försök att
systematisera de olika slagen av föreningar på vissa
svårigheter. Från rättssynpunkt kunna föreningarna
inordnas i två stora grupper, nämligen:
1. Ekonomiska föreningar, vilka äro eller i allmänhet
kunna inregistreras enligt lagen om ekonomiska
föreningar, och vilka ha till uppgift att genom ekonomisk
verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska
intressen. Inregistrering enligt ifrågavarande lag är för
övrigt nödvändigt, för att dessa föreningar skola kunna
uppträda som självständiga rättssubjekt. Ekonomiska
föreningar skilja sig från andra ekonomiska
sammanslutningar, till exempel aktiebolag, genom att dessa
senare fullfölja mera självständiga ekonomiska syften,
medan de ekonomiska föreningarnas ändamål är
acces-soriskt, det vill säga, att det ansluter sig till medlem-
Föreningsrörelse
marnas egen hushållning. Till denna grupp höra först
och främst alla de betydelsefulla föreningar, som ha
till uppgift att förädla och försälja jordbrukets
produkter, inköpa förnödenheter eller anskaffa kredit, och vilka
man numera vanligen åsyftar med begreppet
ekonomiska föreningar. Hit höra emellertid även ett flertal
andra viktiga föreningar, vilka genom att bedriva
ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas
ekonomiska intressen, såsom elektrifieringsföreningar,
maskinföreningar, föreningar för hållande gemensamt av
dyrbara handjur: hingst-, tjur-, bagg- och galtföreningar.
2. Ideella föreningar, vilka icke behöva eller kunna
inregistreras enligt särskild lag. Dessa föreningar
anses som självständiga rättssubjekt, blott de antagit
stadgar av viss erforderlig beskaffenhet samt utsett
styrelse. De fullfölja i allmänhet andra syften än rent
ekonomiska, såsom sociala, religiösa, politiska,
vetenskapliga eller vårdande av yrkesangelägenheter och
produktionens befrämjande. Även denna grupp är
rikligt företrädd bland jordbrukarna, särskilt de,
vilkas uppgift är yrkesvårdande eller
produktionsbe-främjande. Hit kunna räknas hushållningssällskapen*,
Sveriges allmänna lantbrukssällskap*, studieförbund,
lantbruksklubbar, Jordbrukstekniska* föreningen,
Svenska vall- och mosskulturföreningen*,
fröodlareföreningar, fruktodlareföreningar, avelsföreningar m. fi.
Till denna grupp brukar man även räkna
fackorganisationer av typen Riksförbundet* landsbygdens folk
liksom även de rena fackföreningarna (Jfr
Fackföreningsrörelsen.) och arbetsgivareföreningarna*.
Jordbrukets ekonomiska F.
Hit kan, som antytts, räknas dels den F., som har till
ändamål avsättning av jordbrukets produkter, inköp
av förnödenheter och anskaffande av kredit, dels den,
som har till ändamål anskaffande och hållande av
gemensamma produktionsmedel. Den förstnämnda
delen, som numera är av avgjort största betydelsen,
har under det senaste decenniet undergått en i många
avseenden betydande utveckling. Under mer än 50 år
tidigare hade det funnits ett växande antal lokala
föreningar, men med växlande anslutning från
jordbrukarna och med några undantag utan ordnat
samarbete sinsemellan. Detta ansågs av flera skäl vara
irrationellt, varför man inom Sveriges allmänna
lantbrukssällskap tog initiativet till ett utbyggande av
föreningsrörelsen i tvenne riktningar, nämligen 1)
genom att organisera lokala föreningar, där sådana förut
icke funnits, och 2) genom att åstadkomma ett ökat
samarbete mellan de olika föreningarna.
Organisationsplaner uppgjordes, vilka sedan genomförts i stor
utsträckning på relativt kort tid. Jordbrukets ekonomiska
F., som har till ändamål försäljning av jordbrukets
produkter, inköp av förnödenheter och anskaffande
291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
