Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlossning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlossning
Förlossningsgasbrand
regel är ett tecken på att F. är nära förestående. Först
bildas dock ej mjölk utan ett honungsliknande klibbigt
sekret, som så småningom får karaktären av
kollostrum-mjölk. Hos sto anträffar man dagarna före F. på
spenspetsarna bärnstensgula, nästan ärtstora,
intorkade sekretpartier, som kännas klibbiga, och som tyda
på att F. är nära förestående. Kroppstemperaturen
sjunker 12—36 timmar före F. omkr. %—1° G för att
efter F. åter stiga till normal höjd. Huru
förlossningsmekanismen utlöses, så att värkarna börja på en för
varje djurslag relativt fixerad tidpunkt, är ännu ej
klarlagt, ej heller varför de flesta förlossningar ske
om natten. Sannolikt är dock utlösningsmekanismen
hormonalt reglerad. F. indelas i tre faser:
öppningsstadiet, utdrivningsstadiet och efterbördsstadiet.
Under öppningsstadiet inledes livmoderns
kontraktionen som till en början äro svaga men senare bli
starkare och framkalla viss oro hos djuret. Genom
kontraktionerna ökas trycket på livmoderväggen.
Livmoderhalsen har undergått serös genomfuktning
och blivit relativt eftergivlig och börjar nu så
småningom vidgas, och härvid spela fosterhinnorna stor
roll. Dessa med deras flytande innehåll (d. v. s.
fostervätskorna) pressas nämligen in i livmoderhalsen, och
under normala förhållanden brista de icke förrän
livmoderhalsen är helt utvidgad och utplånad och således
vägen för fostret öppnad. Om fosterhinnorna brista
eller sprängas, innan livmoderhalsen helt öppnats,
försvåras eller omöjliggöres den fortsatta öppningen. Tiden
för öppningsstadiet varierar hos olika husdjur men
torde i allmänhet vara 3—4 timmar. Under
utdrivningsstadiet pressas fostret ut genom fostervägarna av
livmoderns kontraktioner i förening med bukpressen
(krystningarna). Före fostret pressas vanligen
foster-blåsorna, vilka i regel mellan blygdläpparna synas
utanför blygden (»vattenkalven») och där brista på grund av
det starka trycket. Genom fostervätskorna bli
fostervägarna hala och slemmiga, vilket är av synnerligen
stor betydelse, när det gäller fostrets passage. Mellan
värkarna sjunker fostret något tillbaka in i bukhålan
för att sedan vid en ny värk som en kil pressas bakåt
och vidga en trång passage. Utdrivningen av fostret
tar olika lång tid hos olika djur, hos sto 10—30 min.,
hos ko 1—6 timmar. Hos suggan varar utdrivningen av
de olika grisarna endast kort tid men på grund av
fostrens antal och de pauser, som följa mellan de olika
grisarna, tar utdrivningen i allmänhet 2—6 timmar.
Efterbördsstadiet avser tiden för fosterhinnornas
eller efterbördens avgång, vilken åstadkommes
genom lätta livmoderkontraktioner (eftervärkar), som
i regel fortsätta omedelbart efter utdrivningsstadiet.
Hos häst, svin och hund är efterbördsstadiet mycket
kort, hos ko under normala förhållanden ända till 6
timmar och mera. (Se Efterhörd, kvarbliven).
Även om F. är en fullkomligt normal funktion hos det
högdräktiga djuret och i de flesta fall också går
normalt, d. v. s. utan att människan behöver hjälpa till,
förekommer dock ofta fall, där något hinder föreligger
för en normal F. och där denna icke kan normalt
fullbordas, med mindre djuret får hjälp. Dylika
förlossningshinder kunna orsakas av felaktighet hos
modern eller fostret. Bland dylika felaktigheter hos
modern märkas livmoderomvridning*, ofullständig
öppning av livmoderhalsen, för trångt bäcken
(särskilt hos unga djur), trång skida, beroende t. ex. på
ärrbildning efter bristning vid en föregående F. Dylika
förträngningar av fostervägarna kunna i hög grad
försvåra, ja, t. o. m. helt omöjliggöra fostrets
utdriv-ning. Hos sto och ko är ibland möjligt att genom
em-bryotomi* minska fostrets storlek, så att det i
sönder-styckad form kan extraheras även genom abnormt
trånga fostervägar. Hos sugga och hund kan i dylika
fall kejsarsnitt med fördel tillgripas. Hos äldre djur,
speciellt ko och sugga, kan ibland allt för svaga värkar
utgöra förlossningshinder. Vanligast är emellertid att
fostret självt ger anledning till att svårigheter uppstå
vid F. Detta kan bero på felaktigt fosterläge,
felaktig hållning å huvud eller extremiteter eller därpå,
att fostret är för stort i förhållande till modern, på
tvillingbörd eller på missbildat foster. Vad fostrets
läge angår, kan det under fysiologiska förhållanden
födas antingen med huvud och framben eller med
bakbenen först. Förlossningshinder kan nu uppstå genom
att fostret står eller ligger på tvären i livmodern,
varigenom det icke kan komma in i bäckenet.
Vanligaste orsaken till förlossningshinder är emellertid,
att fostrets huvud eller extremiteter hållas felaktigt.
Vad frambenen angår, kan ett eller båda ligga böjda i
knävecken eller helt slagna mot bålen, ett läge, som
dock är relativt lätt att rätta. Betydligt allvarligare
ur förlossningssynpunkt är, om bakbenen ligga
under-slagna, så att kalven kommer med svansen först.
Detta läge är nämligen under vissa omständigheter
mycket riskabelt att rätta, då genom den starka
tänjning, som härvid uppstår i livmoderväggen, en
bristning lätt kan uppstå i livmoderkroppens övre
vägg. Om huvudet ligger slaget åt sidan, kan fostret
som regel ej heller framfödas. Vid tvillingbörd går i
regel F. lätt, beroende på att fostren då vanligen äro
små, men om båda fostren samtidigt pressas ut, kunna
de kilas fast i bäckenet och F. på så vis omöjliggöras.
Stort foster kan också försvåra eller omöjliggöra en
normal F. Försiktig dragning i fostret, samtidigt som
värkarna sätta in, kan här vara av nöden. Härvid
bör dragkraften begränsas till två man, vilka då
skola dra i linor fastgjorda i fostret. Starkare
dragkraft t. ex. genom användning av block eller genom att
spänna för en häst eller oxe, vilket förr i tiden stundom
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
