Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengasdrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gengasdrift -
skaffa goda gengasverk för lastbilar och traktorer
och till förmånligt pris försälja dessa gengasverk.
Gengasverket för traktorer, som är avsett för ved,
är ursprungligen av tysk konstruktion (»Imbert»)
och tillverkas i Sverige på licens. För att för
jordbrukarna underlätta övergången till G. försäljas
traktoraggregaten med statssubvention, så att priset
kunnat hållas särskilt lågt. För underlättande av
övergång till G. såväl beträffande bilar som
traktorer finnes dessutom möjlighet att erhålla statslån.
Ett gingasverk består av följande huvuddelar:
gasgenerator, gaskylare, gasrenare samt blandare.
Dessutom f.nnes en startfläkt för gen:ratarns
uppeldning samt stundom någon ancrdning för
underlättande av start av motorn. Den för förbränningen
i generatorn erforderliga luften inkommer dit till
följd av det undertryck, som uppstår genom
motorns sugning i sitt insugningsrör. Detta förutsätter
att hela gengasverket i övrigt är lufttätt.
Gasgeneratorn arbetar i allmänhet med s. k.
omvänd förbränning d. v. s. den för förbränningen i
generatorn erforderliga luften (primärluften) inkommer
upptill i generatorn och gasen suges ut nedtill. I
kolgasgeneratorer inkommer primärluften vanligen genom ett i
generatorn centralt beläget, lodrätt munstycke.
Närmast under luftmunstycket utbildas efter generatorns
tandning en förbränningszon, vari kolet förbrännes
till koldioxid (enl. reaktionsformeln: C + 02 = C02).
Av förbränningsvärmet upphettas även närmast
under och omkring förbränningszonen belägna
kolskikt. Häri utbildas en reduktionszon i vilken
koldioxiden under upptagande av värme (energi)
reduceras till koloxid (enl. reaktionsformen: C02 + C =
= 2 CO), som utgör huvudbeståndsdelen av
gengasen. Vid sidan av koloxidbildningen sker även en
sönderdelning av i bränslet förekommande vatten
till vätgas och syrgas (enl. reaktionsformeln: 2 HaO =
= 2 H2 + 02). För denna reaktion erfordras värme
(energi), som levereras av det brinnande kolet i
förbränningszonen. Den vid vattensönderdelningen
bildade syrgasen förenar sig omedelbart med kol
till koldioxid eller koloxid, vätgasen kommer
däremot att bilda ett tillskott till gengasen, vars
sammansättning framgår av tabell. Vid vätgasens
förbränning i motorn frigöres exakt samma
energimängd, som upptogs vid vattnets sönderdelning. Ur
vattnet kan alltså ej utvinnas nå;;on energi, men
genom vattensönderdelningen kan stundom
tillvaratagas ett i förbränningszonen bildat överskott av
värme, som eljest hade måst kylas bart. Vissa
kolgasgeneratorer arbeta därför med vattentillsats till
primärluften.
I de flesta vedgasgeneratorer inkommer
primärluften genom flera (vanligen 5 st.), vågrätta luft-
- Gengasdrift
munstycken belägna i generatorugnens väggar.
Vedgasgeneratorn är fylld med träkol till något
ovanför luftmunstyckena och för resten med ved.
Mellan och nedanför luftmunstyckena utbildas i kolet
en förbrännings- och en reduktionszon. Värmet från
förbränningszonen åstadkommer en kolning av veden
ovanför densamma, varigenom kolet i
förbränningszonen ersättes efterhand som det förbrukas. I
ved-gasgeneratorn kan alltså urskiljas även en
kolnings-zon.
En del kolgasgeneratorer arbeta med s. k.
horisontell förbränning. Vid detta system inkommer
primärluften genom ett vågrätt luftmunstycke i
generatorns ena sida och gasen tages ut vid den
motsatta sidan.
Gengasens sammansättning:
Träkol Ved
Med
vattentillsats Utan
vattentillsats
Brännbara gaser % :
Koloxid (CO) ....... 28,4 31,0 21,7
Vätgas (H2)......... 13,2 9,0 18,5
Olika kolväten (CxHy) 2-x 43,7 0.3 40,3 M 42,0
leke brännbara gaser %:
Koldioxid (CO,)..... 2,0 2,5 11,0
Syrgas (02)......... 0,3 0,2 0,5
Kvävgas (N2)....... 54,0 56(3 57,0 59,7 46>3 58,0
100,0 100,0 100,0
I gaskylaren får gasen passera genom ett
rörsystem eller liknande, som placeras på fordonet så,
att det under körningen kommer att omspolas av
luft. Vid avkylningen minskar gasens volym, så att
ju kallare gasen är, desto större kvantitet
(viktsmängd) gas rymmes i den volym, motorn varje gång
suger in, varigenom motorn får högre effekt.
Från en kolgasgenerator erhålles en torr gas, och
denna brukar underkastas en s. k. torr rening d. v. s.
gasen filtreras genom filtdukar eller liknande. Från
en vedgasgenerator erhålles däremot en mycket
fuk-tis gas innehållande vattenånga. Denna gas kan ej
underkastas torr rening, enär det fuktiga sotet skulle
helt smeta igen dukarna. Gas från
vedgasgeneratorer underkastas därför s. k. våt rening, vilken
tillgår så, att gasen tvingas ned under en vattenyta,
varvid dess fasta föroreningar avskiljas och
kvarstanna i vattnet. Efter våtreningen får gasen
dessutom som regel genomgå en finrening. I förening
med något av ovanstående reningssystem användes
ofta en cyklonrenare genom vilken gasen får passera
först och vari största delen av dess föroreningar
avskiljas. Cyklonrenaren arbetar så, att gasen av
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
