Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselmedlens blandbarhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödselmedlens blandbarhet
Gödselstad
I ovanstående schema är angivet i vilken utsträckning
dylik blandning kan genomföras. | betecknar därvid,
att ifrågavarande gödselmedel ej får blandas, |]TT|
innebär, att de två gödselmedlen kunna blandas men att
blandningen omedelbart måste utströs. De äro
följaktligen ej lagerbara i blandat skick. Slutligen
betecknar □, att ifrågavarande gödselmedel utan våda
kunna blandas och lagras efter behag.
Schemat upptager hos oss förekommande
konstgödselmedel, stallgödsel och urin samt såväl
kalkstensmjöl som bränd och släckt kalk. G. T—n.
Gödselspridare. Genom G. kan kreatursgödsel spridas
både jämnare och fortare än för hand. G. utgöres av
en vagn med anordning för gödselns spridning.
Vagnens botten kan antingen vara rörlig därigenom, att
den består av en ändlös, vid arbetet bakåtgående
matta av träribbor, eller också fast. I senare fallet
måste gödseln vid spridningen föras bakåt mot
spridningscylindern genom vinkeljärn, som av kedjor
dragas bakåt över bottnen.
Gödselspridare. Den helt av stål konstruerade
stall-gödselspridaren Derring.
Spridningscylindern är försedd med stift, som
sönderdelar gödseln mot en ovanför sittande kam och
utkastar den bakom maskinen. Cylindern sättes i rörelse
med en kedja, som drives av ett kedjehjul på bakre
körhjulsaxeln. Bottnens rörelse åstadkommes genom
en excenterskiva, fäst på cylinderns axel och vars
rörelse överföres på en annan skiva, som matar fram
bottnen eller bottenkedjorna.
Maskinens låda kan konstrueras både av stål och
av trä. G. utföres för såväl en som två hästar. Den
förra maskinen har två hjul och rymmer c:a 5 hl
den senare har fyra hjul och rymmer 10—15 hl. N-g.
Gödselstad, anordning för gödselns från våra husdjur
tillvaratagande och lagring. G:s utformning rättar
sig efter sättet för gödselns tillvaratagande. Detta kan
antingen ske därigenom, att urinen uppsuges med
hjälp av strömedel, varefter urinen lagras tillsammans
med träck och strö. Eller också söker man särskilja
urin och träck och lagra dem var för sig.
Vid det först nämnda tillvägagångssättet, vilket
är det hittills vanligaste, användes huvudsakligast
halm eller torvströ, eller också bådadera tillsammans.
För att metoden skall bliva effektiv, måste strömängden
tillmätas så rikligt, att den kan uppsuga ali urin.
Detta låter sig göra vid användning av torvströ,
men däremot knappast, om ströet utgöres enbart av
halm.
De krav, som måste ställas på en G., avsedd att
användas enligt den s. k. strömetoden, är att den är
tät, så att gödselns lättlösliga delar ej kunna gå
förlorade, att den är skyddad från dagvattentillflöden
samt i möjligaste mån även skyddad för sol och vind.
Vid en lagringshöjd av 1,5—2 m beräknas det
erforderliga utrymmet till 4 à 5m2 pr vuxet djur.
Såsom under »stallgödselns bakterier» närmare
angivits, är gödseln under lagringen utsatt för kraftiga
mikrobiologiska omsättningar. Då emellertid dessa
leda till förlust av gödselns lättlösliga kväve, böra
de i möjligaste mån förhindras eller i varje fall
inskränkas. Detta sker enklast därigenom, att gödseln
packas omsorgsfullt, varigenom luften förtränges.
För att underlätta packningen brukar man omgiva
G. med en mur, mot vilken gödseln packas. Man kan
också nå samma syfte genom användandet av lösa
lemmar, som göras portabla och flyttas undan för
undan alltefter som G. fylles. Murarna liksom planen
för övrigt göres vanligen av betong.
Även om tillräcklig mängd strö användes, kommer
dock vid gödselns lagring en del s. k. pressvatten att
uppstå. Detta såväl som det nederbördsvatten, som
passerar gödselstapeln, innehåller en del
växtnäringsämnen, och man brukar därför tillvarataga detta
s. k. gödselvatten i en gödselvattenbrunn. Det härför
erforderliga brunnsutrymmet utgör 1,5 à 2 m2 per vuxet
djur.
För att minska nederbördsmängden, som faller på
G., och därmed det för gödselvattnet erforderliga
brunnsutrymmet, brukar man understundom förse
gödselstaden med tak. Ett dylikt tak medför emellertid
ej enbart fördelar, ty om gödseln ej tid efter annan
utsättes för befuktning genom nederbörden, blir den
lätt alltför torr. Effekten av taket ökas därför
avsevärt, om det kompletteras med väggar, d. v. s. om
man bygger gödselhus. Dylika ställa sig emellertid
relativt dyrbara, i ali synnerhet å större gårdar.
Därtill kommer att de enligt nyare danska försök ej
medföra så stora fördelar, som man tidigare trodde.
Man har därför i senare tid mer och mer kommit
bort både ifrån tak över G. och gödselhus och söker i
stället minska den mängd nederbördsvatten, som man
får ned i gödselvattenbrunnen genom att indela G. i
ett antal sektioner. Dessa äro så anordnade i
förhållande till brunnen, att man allt efter önskan kan taga
vara på vattnet, eller låta det rinna bort. På så sätt
slipper man ifrån att uppsamla en massa värdelöst
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
