Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hässja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hässja
Hästarnas utfodring
Behovet av koksalt utöver fodrets normala halt samt
totala behovet av Ca och P framgår av följande
översikt.
Djurslag och
levande vikt
Unghästar:
250 kg (10—12 mån.) 5,6—6,0 627—672 112
300 » (12—14 » ) 6,1—6,5 665—709 109
350 » (15—17 » ) 6,5—6,9 689—731 106
400 » (19—21 » ) 6,8—7,2 700—742 103
450 » (23—25 » ) 7,0—7,4 700—740 100
500 » (28—30 » ) 7,1—7,5 689—728 97
Arbetshästar:
underhåll..................4,5—6,0 360—480 80
lindrigt arbete..........5,5—8,0 440—640 80
medelmåttigt arbete 7,5—10,0 600—800 80
strängt arbete..........9,5—12,0 760—960 80
mycket strängt
arbete ........................11,5— 920— 80
Ökning för sto:
dräktighet................0,8—1,5 120—225 150
digivning..................3,0—5,0 510—850 170
Ökning för hingst:
underhåll o. arbete 1,0—2,0 100—150 100
lindrig tjänstgöring 2,0—3,0 300—450 150
sträng tjänstgöring 4,5—5,0 600—750 150
Näringsbeh. pr djur o. dag
le g smältb. äggvita
Smältb.
äggv. i
g pr fe
Hässja. Fig. 4. »Fotfri» hässja.
till tork. På vissa håll förses denna storhässja med tak
och kornet tages direkt därifrån till tröskning. N—g.
Hässjestör, se Stör.
Hässlebrodd (Mitium effusum) är ett högvuxet,
ljusgrönt skogsgräs med breda blad, som visa den
egenheten, att de äro vridna ett halvt varv runt.
Blomställningen är en gles vippa med enblommiga småax.
H. förekommer i hela landet, men växer glest, så att
den blir utan egentlig betydelse som betesgräs, ehuru
den ej ogärna ätes av kreaturen. I torrt tillstånd
doftar den något av kumarin. H. G. S.
Hästarnas utfodring. För hästarnas näringsbehov är
det svårt att uppställa normer, enär arbetet endast
kan uppskattas. Hullet är ofta avgörande vid
utfodringens ordnande. Normalt hull bör eftersträvas, enär
hästarna då trivas bäst och lämna den största
prestationen. Följande översikt av näringsbehovet kan tjäna
som ledning vid foderstaternas uppgörande. I denna har
det allmänna näringsbehovet angivits i foderenhet för
gödning, fe(g), och proteinbehovet i g smältbar äggvita.
G pr djur och >
koksalt Ca P p
Unghästar:
6 mån. ålder....... 10—15 30—40 18—24 1,7
12 » » ....... 15—20 30—40 21—28 1,6
24 » » ....... 20—25 30—40 20—27 1,5
Arbetshästar........ 20—30 30—40 21—29 1,4
Högdräktiga ston____ 20—30 50—70 31—44 1,6
Digivande ston...... 25—40 60—75 40—50 1,5
Tjänstgörande hingstar 20—35 60—75 40—50 1,5
Ca
Fölet bör få dia modern, enär råmjölken är särskilt
värdefull. Då stoet tages i arbete, bör fölet i början få
dia med 2 timmars mellanrum, varvid dock efter hand
intervallet ökas. Vid omkring 1 månads ålder kan fölet
börja åtfölja stoet i arbetet och på betet. Skulle di ej
erhållas, kan smittfri komjölk användas. Till varje liter
mjölk sättas 4 matskedar kalkvälling och 1 tesked
socker. Mjölken ges vid kroppstemperatur i diflaska
en gång per timma, varvid renlighet kräves. Efter hand
ökas mängden mjölk i varje mål, medan antalet mål
minskas. Efter en vecka kan komjölken användas utan
tillsats. Vid 5 veckors ålder kan fölet böria erhålla
skummjölk, varefter mängden helmjölk minskas.
Samtidigt gives kraftfoder och hö i en låg krubba.
Fölet bör få följa stoet på bete under hela sommaren.
Är betet av god beskaffenhet, kompletterar fölet självt
näringsupptagningen, så att god tillväxt erhålles.
Redan på stall gives stundom extra foder, såsom gröpe,
vetekli och linfrökakmjöl jämte välbärgat hö. Under
betesgången behövs vanligen ej sådant. Avvänjningen
sker i regel vid 4 månaders ålder. Härvid kräves
lättsmält, äggvite- och mineralrikt foder. Tidigt skördat
hö av baljväxter och gräs i blandning bör få dominera.
Dessutom behöves kraftfoder, vilket kan bestå av gröpe,
vetekli och oljekakor, främst linfrökaka. Under första
vintern gives 6—8 kg hö, 1,5—2,5 kg gröpe, 0,4—0,6
kg vetekli och 0,4—0,8 kg oljekakor jämte en mindre
mängd väl rengjorda, torrsubstansrika rotfrukter.
Under andra vintern utfodras 7—10 kg hö, 2,5—3,5 kg
gröpe, 0,5—1,0 kg annat kraftfoder (vetekli och
oljekakor) jämte 4—8 kg rotfrukter av god beskaffenhet.
Under tredje vintern ordnas utfodringen som för
arbetshästarna, varvid dock något mera kraftfoder gives.
Under sommaren böra unghästarna alltid få vistas på
bete, vilket bör vara av god beskaffenhet. På svagt bete
behöves extra foder. Helst böra olika åldersklasser hållas
åtskilda under betesgången, varvid dock fållindelning
kräves. Vid övergång från stallfodring till bete kan
strå-foder behövas extra.
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
