Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästens exteriör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hästens exteriör
Hästhov
Hästens exteriör, se Exteriörbedömning.
Hästfibla, se Slåttergubbe.
Hästfluga (Hippobosca eqaina L.) kallas en allmänt
bekant mjukhudad fluga med åt sidorna riktade ben
och med i vila platt över ryggen liggande vingar. I
längd blir H. c:a 8 mm, till färgen är den glänsande
brun. Dessa flugor ha en säregen utveckling, ty
larverna uppväxa inuti moderlivet, varav följer att en
hona blott kan föda en enda individ åt gången till
världen. Hästfluglarven förpuppas även omedelbart
efter framkomsten, och puppan blir snabbt rödbrun
och i ena ändan svart för att efter ett dygn helt svartna.
Efter c:a 1 månads vila kläckas pupporna. H:s
förökning är sålunda på långa vägar ej så kraftig som
fallet är hos t. ex. husflugan. De angripa
företrädesvis hästar och nötkreatur och uppehålla sig
huvudsakligen på sådana ställen av värddjurens kroppar,
där huden är föga eller ej alis hårbeklädd och där
hud-avsöndringar äro rikliga. Av sådana leva nämligen
dessa flugor, som icke kunna suga blod. De hava
huvudsakligen betydelse på grund av den irritation av huden,
som deras närvaro medför. A. T.
Hästförsäkring, se Kreatursförsäkring.
Hästgödsel, se Naturlig gödsel.
Hästhacka. För hackrensning vid odling av rotfrukter
och potatis, ibland även av ärter och annan spannmål
m. m., användas H. De ha arbetsorganen fastsatta på
en ram, vilken genom handtag styres av en bakom
hackan gående person. Arbetsorganen utgöras vanligen
av snedställda skär eller vinkelknivar samt gåsfotskär.
För att möjliggöra häckning, medan plantorna äro
små, användas skyddsrullar. Om dessa sättas något
snett i förhållande till körriktningen, verka de
samtidigt bearbetande i likhet med tallrikarna på en
tall-riksharv.
Enradiga H. användas mest vid potatisodling. De
kunna även utrustas med kupbillar m. m. På tvåradiga
H. sitta arbetsorganen på en ram, ledbart förenad med
hjulaxeln (se fig.). Ramen måste vara tillräckligt hög,
Hästhacka (tvåradig).
så att plantorna ej skadas vid körningen. Spårvidden
bör helst vara reglerbar.
Vid större odlingar användas flerradiga H. För
dessa är det olämpligt, om alla arbetsorganen äro
orörligt fästade i samma ram, ty därigenom komma
markens ojämnheter att förhindra en likartad häckning.
Om varje arbetsorgan var för sig medelst en rörlig
arm fästes vid en gemensam ram, kan varje organ
arbeta oberoende av de andra. Djupgåendet regleras då
genom släpor eller små hjul, som sitta framför varje
arbetsorgan. Om de rörliga armarna utföras som
parallellogramer, rörliga i alla fyra hörnen, gå knivarna
alltid med samma vinkel mot jorden, oberoende av
markens ojämnheter. N—g.
Hästhov (Tussilago Farfara, fam. Composilæ) är ett
av våra svårare ogräs. Den har krypande, djuptliggande
rotstock, från vilken tidigt på våren komma upp
fjälliga stänglar, som uppbära ett gulblommigt huvud.
Senare utvecklas andra skott med stora, rundade, på
undersidan ludna blad. Spridningen sker såväl genom
frön som genom rotstockens skott, och man ser därför
ofta att H. bildar större eller mindre fläckar på odlad
mark eller att den växer in från en dikes- eller vägkant,
där den ej hållits efter. Den hör också till de ogräs, som
järnvägarna i Tyskland äro skyldiga att hålla borta
från sina bankar och skärningar. Hos oss finner man
H. i ursprungligen vilt tillstånd på stränder och i
fjällregionens videkärr, på andra ställen har den nog
mest kommit in med kulturen. Den föredrar nog
lerjord, men kan också växa på annan mark, t. o. m.
på sand. Nötterna spridas genom sin hårpensel, och
fröet fordrar stark fuktighet och helst lös jordyta för
att kunna utveckla sig. H. G. S.
26—905187
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
