Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inteckning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inteckning
Intensitet
av nyssnämnda rättigheter, t. ex. arrende, sökes
samma dag (onsdag, se Domsaga) som I. för pengar,
går rättigheten före fordran. Om flera
penninginteckningar sökas samma dag, gå de med lika rätt, såvida
icke bestämts, att de skola gälla i ordning efter varandra.
En I. kan sedan postponeras (nedflyttas) efter andra,
resp. helt eller delvis dödas. Penninginteckning kan
uppdelas på flera, som sammanlagt lyda på samma belopp
som den utbytta. Avbetalas en del av intecknad
kapitalfordran, får fastighetens ägare själv disponera denna
del av I., s. k. ägarehypotek, och kan utbryta den genom
uppdelning av I. Fastställes I. för fordran uti flera
fastigheter eller sönderdelas en intecknad fastighet,
uppkommer gemensam I., för vilken dessa fastigheter
inbördes ansvara i första hand i proportion till sina
taxeringsvärden, men i andra hand för den brist i
någon av de andra fastigheterna, som visar sig vid
den exekutiva auktionen. En mera gynnad ställning
härvidlag intager efter år 1909 avsöndrad eller
avstyckad del av en fastighet, ity att den ej får tagas i
anspråk, om inteckningsbeloppet kan utfås ur
köpeskillingen för stamfastigheten. Ofta går
Intecknings-havaren med på dödning i någon av fastigheterna,
men med förbehåll om I:s fortfarande giltighet till
oförändrat belopp i de återstående, s. k. relaxation,
som dock låter sig genomföra endast efter medgivande
av alla rättsägande — I.-havare med sämre rätt och
andra — som kunna lida förlust därigenom. En lättare
väg till befrielse från ansvaret för I. i
stamfastigheten erbjudes frånsålda egna hem o. d. genom
begränsning av ansvaret efter domstolsbeslut samt ev.
därefter dess avlösning genom deposition av
beloppet hos K. B. (lag 29/5 1931). Å. E-d.
Inteckning i jordbruksinventarier medför enligt lagen
3/6 1932 om I. samma rätt som förlagsinteckning,
alltså förmånsrätt vid låntagarens konkurs* för kapital
samt högst 3 års ogulden ränta uti de intecknade
inventarierna, resp. utestående köpeskilling för ev.
försålda föremål. I. meddelas av inskrivningsdomaren
i den domsaga, där fastigheten ligger, enligt gäldenärens
skriftliga bevittnade medgivande till I., såväl levande
som döda, å viss fastighet, där han driver jordbruk.
Därjämte skall han ingiva uppgift om
inventariebeståndets storlek, och 2 ojäviga personer, därav den
ene nämndeman eller kommunalordförande o. d.,
skola hava intygat, att han driver detta jordbruk
samt att inventarieuppgifterna äro riktiga, såvitt
kunnat utrönas. Inbördes förmånsrätt för flera I.
äger rum liksom vid fastighetsinteckning, likaså
dödning och postposition. Oavsett avtalad förfallodag
kan fordringsägaren begära omedelbar betalning (och
alltså ev. sätta låntagaren i konkurs, där
förmånsrätten kan göras gällande), om jordbruket nedlägges
eller överlåtes, om inventariebeståndet väsentligt ned-
går genom försäljning eller om säkerheten eljest kan
befaras bli märkligt minskad genom låntagarens
förvållande. Å. E—d.
Integration (handel), se Handel.
Intensitet kommer jämte adjektivet intensiv av latinska
intendere = sammantränga. Uttrycket intensiv
användes flitigt i jordbruksekonomiska utläggningar
samt betecknar där, att en stor insats av olika
driftsmedel göres i förhållande till det i produktionsprocessen
deltagande jordstycket. Motsatsen till intensiv är
extensiv*. Uttrycken hänföra sig ursprungligen till
omfånget av den areal, som odlas med hjälp av en
given mängd driftsmedel. Sammantränges arealen,
blir driften — vid orubbad mängd driftsmedel •—
intensiv, utvidgas arealen, blir driften extensiv. I den
moderna hushållningen är varje brukningsdels
jordtillgång tämligen orubblig, varför intensitetsgraden
bestämmes av förändringarna i de insatta
driftsmedlens mängd.
Vilken I. som lämpligen bör väljas för
jordbruksproduktionen beror av ett samspel mellan
jordproduktivitetslagen* och prisförhållandena. Enligt den förra
har man att räkna med avtagande tekniskt utbyte för
varje nytillförd enhet produktionsmedel. Till en början
kan en stegring av I., d. v. s. ökad insats av
driftsmedel, vara lönande. Så småningom förbytes vinsten i
förlust och detta sker ju förr desto lägre
produktpriset är i förhållande till priset på driftsmedel. I
samband med intensitetsspörsmålen är det tre data som
framför allt böra uppmärksammas;
produktionskostnadsminimum, kostnaden per merproducerad enhet
(gränskostnaden) och intensitetsoptimum. Det senare
är beläget på den plats i serien av olika
intensitetsgrader, där förtjänsten per ha är störst, men behöver
för den skull ej sammanfalla med
prod.-kostnads-minimum. Exempel: vid stegrad gödslingsintensitet
avtager merutbytet per tillförd gödselenhet, varför
gödseln utnyttjas sämre och sämre. Samtidigt
förbättras på grund av den stigande skörden utnyttjandet
av övriga insatta driftmedel, vilkas mängd förblivit
orubbad. Detta resulterar som regel i att
prod.-kost-naden till en början — medan gödseln ännu utnyttjas
tämligen väl — sjunker till ett minimum för att sedan
åter stiga. Huruvida det är lönande att stegra I. utöver
prod.-kostnadsminimum, beror på förhållandet mellan
gränskostnaderna och priset per produktenhet. Om vid
övergång från en I. till en annan, gränskostnaden per
enhet är lägre än produktpriset, måste stegringen av
I. vara lönande. Stegring av I. bör ske intill den punkt,
där gränskostnad och pris per produktenhet
sammanfalla. Här är I.-optimum att finna.
Intensivering kan ske med avseende på vilket
driftsmedel som helst. Man talar om arbetsintensiv drift,
när arbetsinsatsen är stor, om kapital-, gödsel- och
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
